Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

NJA 1983 s 292
Fastigheterna 1:157 och 1:191 ville inhägna 110 kvadratmeter av grannfastigheten
1:201 med stöd av servitut. Anledningen till ianspråktagandet var att öka trivseln
för den härskande fastigheten. Det rörde sig om ett totalt ianspråktagande av ett
användbart område som bägge fastigheterna kunde använda på ett bra sätt. Aspekten
att det var användbart för den tjänande fastigheten var det viktigaste rekvisitet
för att inte HD godtog det totala ianspråktagandet.
Hovr. V. Sv., avd. 3, 1984-03-15, SÖ 14
Efter köpeavtal söktes inskrivning som innebar byggnadsförbud för den överlåtna
fastigheten. Förbudet var ett villkor som behövde vara uppfyllt för att köpet skulle
vara giltigt. Inskrivningen bedömdes inte främja en ändamålsenlig markanvändning.
Anledningen var att fastigheten som byggnadsförbudet avsåg, enligt detaljplan
ursprungligen bildats för bebyggelse av fritidsbostad. Hovrätten såg också
inskrivningen som ett totalt ianspråktagande och därför tilläts inte inskrivningen
av köpeavtalet.
28