Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

More documents

Recommendations

Info

HovR Ö.Norrland, avd 1, 01-06-19, Ö 109/99 Servitut för skjutbana som skulle användas vissa perioder årligen, totalt en och en halv månad. Hovrätten fann att det rörde sig om ett totalt ianspråktagande när servitutet nyttjades. På grundval av detta ansågs inte servitutsupplåtelse kunna användas. Istället borde frågan om nyttjande lösas på annat sätt. Bild 4. Skjutbana där marken är totalt ianspråktagen 4.2.2. SLUTSATS GÄLLANDE REKVISITET I VISST HÄNSEENDE Skälet till att de här rättsfallen har uppkommit beror på svårigheten att avgöra om servitutet innebär ett totalt ianspråktagande eller inte. Om så är fallet ska upplåtelsen ske med annan upplåtelseform. Avgörande för bedömningen verkar vara vilken grad av nytta som området har för den tjänande fastigheten. Servitutet blir svårare att tillskapa då nyttan för den tjänande fastigheten är av större omfattning eller om området har stor andel av den tjänande fastigheten. Eftersom en grundbult i <strong>fastighetsrätten</strong> är äganderätten, bör servitut undvikas om rättigheten istället kan lösas med ägande. Därmed borde egentligen aldrig totalt ianspråktagande kunna godtas med stöd av servitut. Som ovan rättsfall har givit kan denna gränsdragning ibland vara svår. Däremot kan det vara så när det gäller mindre markbitar, det blir då enklare hantering för lantmäterimyndigheten om servitut kan godkännas istället för att en ny fastighetsbildning krävs. Alternativet att kräva ny fastighetsbildning skulle innebära orimliga kostnader för samhället och fastighetsägarna i sig och försvåra en positiv utveckling av fastigheterna när mindre finjusteringar krävs som inte blivit behandlade i förrättningen. Vi kan också jämföra med vägservitut som visserligen kan vara ett totalt ianspråktagande men som går att lösa med ett enkelt avtalsservitut. 30
4.3. VARAKTIGHETSVILLKORET I 14:1, 2 stycket JB finns det ett rekvisit som ger att servitutet ska vara av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Följande står: ”…Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet…” Med stadigvarande betydelse menas att behovet av servitutet för den härskande fastigheten måste vara varaktigt. Det får inte avse ett tillfälligt behov. 35 7:6 JB ger möjlighet att begränsa den tid som ett servitut ska gälla. Om det inte finns ett behov av ett servitut för längre tid än man kan avtala om, borde frågan uppstå gällande om varaktighetskravet är uppfyllt eller inte. I de fall som en nyttjanderätt inte behövs för all framtid borde den mycket väl kunna lösas med de övriga alternativa upplåtelseformer som finns. Normalt upplåts servitut för all framtid. Nedanstående rättsfall ger ett exempel på en intressant gränsdragningsfråga som har uppkommit gällande varaktighetsrekvisitet. 4.3.1. ANALYS AV RÄTTSFALL NJA 1961 s 642 Detta fall prövades före nya JB införande men får ända anses ha vägledande betydelse då nyare rättspraxis saknas. Fallet gäller en dansbana som på mark som ägdes av en arrendatorförening. Föreningens medlemmar var ägare till sommarstugor i området. Arrendatorföreningens uppfattning var att det förelåg en servitutsrätt för att inneha dansbanan på den härskande fastigheten. HD kom fram till att det inte fanns något varaktigt behov för dansbanan, vilket medförde att avtalet som förelåg inte kunde ses som ett servitut. Svea hovr, avd 12, 1972–12–06, SÖ 87 På en industrifastighet som tidigare var ett stenbrott hade fisk och kräftor inplanterats i vattenfyllda delar. Eftersom ingen annan framtida användning av fastigheten kunde förutses ansågs en rätt till fiske uppfylla villkoret stadigvarande betydelse. Servitut kunde därmed bildas för bostadsfastighet som inte hade tillgång till fiske på annat håll. 35 Beckman, Bäärnhielm, Cederlöf, Larsson, Lindberg, Millqvist, Nilsson, Synnergren, Jordabalken – En kommentar JB och anslutande författningar, sid 14:1:1 ff 31
Page 1 and 2: FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-189 Servi
Page 3 and 4: 5.2 HUR FALLER EN JÄMFÖRELSE UT M
Page 5 and 6: FÖRORD Det sista momentet på KTH:
Page 7 and 8: SAMMANFATTNING Så länge det har f
Page 9 and 10: Jordabalkens regler gällande servi
Page 11 and 12: 1.5 DISPOSITION Först kommer lagte
Page 13 and 14: gäller för avtalsservitut. Vid se
Page 15 and 16: 3. ALLMÄNT OM NYTTJANDERÄTTER OCH
Page 17 and 18: 3.2 SERVITUTS BELASTNING UNDER FÖR
Page 19 and 20: att en villatomt inte får bebyggas
Page 21 and 22: Vid arrende måste samtliga avtalsv
Page 23 and 24: Ur nedanstående statliga utredning
Page 25 and 26: princip anses vara ett mindre angel
Page 27 and 28: 4.2. I VISST HÄNSEENDE Ur 14:1 JB,
Page 29: NJA 1996 s 776 Frågan som behandla
Page 33 and 34: 4.4. FÖRBUD MOT POSITIVA PRESTATIO
Page 35 and 36: Prop 1969: 128 s B 548 ”Inte mins
Page 37 and 38: 5 VÄSENTLIG BETYDELSE Rekvisitet v
Page 39 and 40: Göta hovr, avd 3, 1980-03-04, UÖ
Page 41 and 42: Svea hovr, avd 13, 1989-09-20, UÖ
Page 43 and 44: Svea Hovrätt, avd. 13, 2003-09-23,
Page 45 and 46: 5.3 SLUTSATS GÄLLANDE REKVISITET V
Page 47 and 48: 7. KÄLLFÖRTECKNING 7.1 OFFENTLIGT
Page 49: 7.4 BILDER Framsida, http://www.alg

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?