Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

ära en skärpning av det allmänna kravet att en fastighetsreglering skall medföra
mer ändamålsenlig markanvändning.”
NJA 1978 s 57
HD prövade här om en fastighet som enbart bestod utav ett hisschakt kunde vara
härskande fastighet till ett servitut som omfattar delar av ett tunnelbanenät. HD
kom fram till att tunnelbanenätet är ett sammanhängande trafiksystem och av väsentlig
betydelse för hisschaktfastigheten. Dessutom kom HD fram till att tjänande
fastighet kan ligga åtskild från härskande fastighet, då även separata delar av
annan tunnelbanelinje än det hisschakt som den härskande fastigheten ingick i
kunde innehas med servitutsrätt.
Bild 5. Ett sammanhängande trafiksystem
NJA 1991 s 177
Servitut för sjömärke, siktled och sjögator för transportled som ingick i ett transportsystem
godkändes till förmån för en kommunalt ägd härskande fastighet. Fastigheten
var avsedd för hamnändamål och det ansågs därför tveklöst att ovan
nämnda ändamål uppfyllde väsenlighetsvillkoret. På samma sätt som i tunnelbanefallet
ansåg HD att transportlederna ingick i ett sammanhängande trafiksystem.
Göta hovr, avd 3, 1980–03–04, UÖ 30
Ett antal fastigheter hade samfälld mark med en gemensam brunn. Denna mark
inlöstes av en annan fastighet. Frågan som uppstod var om tillgången till brunnen
var av väsentlig betydelse för de tidigare innehavarna av den samfällda marken.
Hovrätten beslutade att endast de deltagande fastigheterna i den tidigare samfälligheten
fick fortsatt rätt till brunnen genom officialservitut. För andra fastigheter
som egentligen kunde ha lika stort behov av brunnen ansågs servitutet inte vara av
väsentlig betydelse. Av rättsfallet kan förstås att tidigare förhållanden påverkar
huruvida väsentlighetsrekvisitet anses vara uppfyllt eller inte.
38