Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

1. INLEDNING
1.1 BAKGRUND
Sedan urminnes tid har det funnits ett behov av att reglera hur rättigheter gällande
fastigheter ska fungera. Redan under romarnas kejsardöme utvecklade den tidens
jurister ett regelverk som givit upphov till det som idag kallas servitut. Det fanns
ett motstånd till inskränkandet av äganderätten till fast egendom men i vissa fall
var det ändå nödvändigt. Alternativet med oinskränkta rättigheter fungerar inte bra
i miljöer där fastigheter är beroende av varandra. För fastigheter som är belägna
ute på landsbygden, finns det inte samma behövlighet av att dra ledningar eller
beträda andra fastigheter i samma utsträckning som i en stad. Det fanns inget behov
av ett reglerat rättssystem mellan fastigheter förrän städerna uppstod och
stadsbilden blev förändrad. 1
Servitut är det begrepp som används för att reglera rättigheter mellan fastigheter
och innefattar mycket mer än ledningar och rätt att beträda annans mark. En anledning
till att servitut behövs är att det kan förändra en bristfällig fastighet till att
bli bra och användbar. Servitut kan beröra ändamål utanför tomtgränserna och är
permanenta rättigheter som regleras mellan fastigheter. När en fastighet byter ägare
innebär det att rättigheten består. 2 Ordet servitut har sitt ursprung ur det latinska
ordet servitu´tis som betyder slaveri. 3 Härskande fastighet kallas den fastighet
som har nytta av servitutet medan den belastade fastigheten benämns tjänande
fastighet. Servitut gäller generellt för en obegränsad tid. Servitut kan bildas genom
bl.a. avtal enligt jordabalken eller myndighetsbeslut enligt fastighetsbildningslagen.
4
7 kap FBL ger följande rekvisit gällande servitut:
”1 § Servitut som bildas genom fastighetsreglering skall vara av väsentlig betydelse för fastighets
ändamålsenliga användning. Vid detta bedömande skall hänsyn ej tagas till rättighet som är grun-
dad på frivillig upplåtelse.
Utan stöd av överenskommelse mellan ägaren av den härskande fastigheten och ägaren av den
tjänande fastigheten får servitutet ej innefatta skyldighet för den senare att underhålla väg, bygg-
nad eller annan anläggning som avses med servitutet. Servitut får ej bildas för viss tid eller göras
beroende av villkor. Dock får bestämmas att servitut skall gälla endast så länge ändamålet ej
tillgodosetts på annat sätt som särskilt anges.
För bildande av servitut varom bestämmelser har meddelats i en fastighetsplan gäller inte första
stycket och 5 kap. 8 §.
1 Hillert, Servitut Förmån och Last, s 14 ff.
2 Nilsson, Sjödin, Servitut, s 26 ff.
3 Nationalencyklopedin
8