23.07.2013 Views

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

Servitutsrekvisit -Rättspraxis inom fastighetsrätten - KTH

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NJA 1930 s 534<br />

Tegelbruksfastighet fick inte ha lertäckt med servitut i grannfastighet trots att leran<br />

var en förutsättning för att fastigheten skulle kunna användas som tegelbruksfastighet,<br />

som var dess ändamålsenliga användning. HD fastställer hovrättens beslut<br />

att inte tillåta lertäkten som servitut. Hovrätten ger ingen tydlig redovisning<br />

av sina domskäl.<br />

4.1.3. ANALYS AV RÄTTSFALL EFTER 1972<br />

Lagparagraferna ger inga uttömmande svar om vad som ska tolkas som servitut.<br />

Det har blivit den utvecklade rättspraxisen som har fått avgöra vad som skall godkännas<br />

som servitut eller inte. Domstolarnas utslag efter införandet av FBL har en<br />

styrande roll.<br />

Den rättspraxis som har utvecklats ger att nya avtalsförhållanden som uppkommit<br />

under de senare åren har varit svåra att försäkra med servitut, t.ex. kan det gälla<br />

tvättstugor som delas av olika fastigheter. Det komplicerade är att dra gränsen om<br />

ett servitut är till nytta för fastigheten eller om det är för fastighetsägaren. 31 Servitut<br />

som är konkurrensbegränsande brukar inte godkännas av IM. Prövning har<br />

gjorts, på servitut gällande grannfastighet till bensinstation, som inneburit att en<br />

begränsning av rätt att uppföra konkurrerande verksamhet ej godkänts som servitut.<br />

Positiv nettonytta kan inte anses vara uppfylld i sådana fall. Sten Hillert menar<br />

att servitut för buller från flygplan är att anse som acceptabla om de inte är av för<br />

stor betydelse. 32<br />

Nedanstående rättsfall är intressanta ur den bemärkelse att de behandlar olika<br />

gränsdragningsfrågor, gällande när ändamålsenlig markanvändning förekommer<br />

eller inte.<br />

NJA 1976 s 242<br />

Servitut för sportfiske i en fjällsjö utanför Åre ansågs vara antagbart. HD tittade<br />

på samhällsutvecklingen i bedömningen av servitutets nytta. HD resonerade, att<br />

om utvecklingen är sådan att allmänhetens intresse av sportfiske är utbrett, så ökar<br />

möjligheterna till att försäkra denna rätt med servitut. Om det istället vore så att<br />

endast ett fåtal utövade sportfiske i landet, skulle det inte ge samma nytta för de<br />

härskande fastigheterna.<br />

Departementschefen uttalande i propositionen till FBL 1969:128 del B2 s 1158:<br />

”Otvivelaktigt förhåller det sig så, att tillskapande av fiskeservitut vid fastighetsbildning kan vän-<br />

tas komma i fråga främst i samband med bildande av fritidsfastigheter. Sportfisket har ökat starkt<br />

under senare år och från statsmakternas sida har på olika sätt vidtagits åtgärder för att främja<br />

sådant fiske (se t ex prop 1969:42). Jag kan därför inte dela lagrådets uppfattning att det skulle i<br />

31 Hillert, Servitut, sid 43 ff<br />

24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!