Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

Miljöpedagogik och stadsodling
i Montevideo, Uruguay, i Buenos Aires, Argentina, och i Florianopolis, Brasilien
Avfallshantering
i Florianopolis och Sao Paulo, Brasilien
Resorna har tillsammans med kursen RESOURCES.07 Beyond Oil: Shanghai (se Inledning)
gett mig ett globalt perspektiv, och skapat en fördjupad förståelse för den komplicerade
skapelse som är staden. Denna helhetssyn har lett till att jag i arbetet placerar stasodlingen i
en större kontext där den kopplas till andra viktiga planeringsområden.
Arbetet startade sommaren 2008 med att jag deltog på vissa moment i kursen Hållbar
utveckling i praktiken, en sommarkurs på Cemus (Centrum för miljö- och utvecklingsstudier),
Uppsala Universitet. Jag fick chansen att vara med på föreläsningar och diskussioner som
berörde stadsodling och matproduktion, samt på en studieresa till Kosters Trädgårdar, en
permakulturträdgård där vi fick ta del av grunderna i permakulturdesign (läs mer i Permakultur
i uppslagsboken längst bak). Jag deltog även i livsmedelsdiskussionerna på European
Social Forum i Malmö i september 2008, där den politiska rättviseaspekten av matfrågan
aktualiserades. Jag blev väldigt medveten om att jag var ensam om att ha en bakgrund i stadsplaneringsområdet,
vilket motiverade mig att skapa ett dokument som tar ett stort grepp
kring dessa frågor, med avsikten att “politisera” stadsodlingsdiskussionen och min kår något,
eller iallafall visa att vi har en viktig funktion när det handlar om en rättvis och hållbar livsmedelsförsörjning.
Diskussioner, analyser och slutsatser bygger på information från litteraturstudier, föreläsningar
och studiebesök (se referenslistan för sammanställning). Den forskning jag fann på
stadsodlingsområdet visar att flest studier gjorts i Afrika. Forskningen där har till största
delen koncentrerats till att beskriva fenomenet stadsodling och dess betydelse för den urbana
livsmedelssäkerheten. Här verkar man ha kommit längst vad gäller forskningen, och även
på det juridiska området. Forskning och studier som tittar på hur långt varor och produkter
transporteras innan de når butikshyllan är också relativt vanliga. Den typen av studier har
stärkt min övertygelse att en lokalisering av livsmedelsproduktionen till staden och stadsregionen
är vettigt och riktigt, ett klimatsmartare sätt att föda stadsbefolkningen helt enkelt.
I arbetet har jag bland annat inspirerats av fallstudiemetodiken när jag har samlat in data
om de olika exempel på stadsodlingsverksamhet som presenteras (se sidan 5-6, 14-17, 35-38
& 50). Enligt Johansson (2005) används fallstudier för att studera komplexa verksamheter,
och en samhällsutveckling med ökad stadsodling är ett komplext ämne som berör bl.a. eko-
3