Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

ilar är tillåtna, vilket gjort att man kunnat spara in på väginfrastruktur. Stadsplanen grundas
på kompakta kärnor (village clusters), vars utformning är tänkt att stimulera människor
att bo, arbeta och handla i sitt närområde, och därigenom minskas behovet av transporter.
Rörelse sker till fots, cykel, i el-taxis, eller spårvagn. Man vill kontrollera stadens avfall, och
inkommande gods kommer att rensas på överfl ödiga förpackningar och packetering, som
går till återanvändning. Överblivna skal från riskorn används som energikälla (tillsammans
med solceller och vindkraft), där skalen är en biprodukt som annars inte skulle använts.
Växtlighet är integrerat i hela stadsbilden, både som trädgårdar och gröna tak, och området
ska innehålla ekologisk matproduktion och livsmedelsfabriker. Chongming ön är ett fågelreservat,
och bebos idag av fi skare och bönder. Man planerar en zon av odlingsmark kring
bebyggelsen som buff rar mot och gradvis skalar ut i den bevarade våtmarken, så både fågelliv,
fi skare och bönder ska fi nnas kvar. Odlingsmarken ska gödslas med komposterat organiskt
avfall och fi ltrerat avloppsvatten. Markbyggnaden kommer att göras så att den inte rymmer
håligheter, då detta skapar habitat för råttor, som äter fågelägg i reservatet (muntligt Dodey
20/11 2008, Steel, 2008).
I Peking har stadsplanerarna sedan 1990-talet arbetat med att integrera stadsodling i den
långsiktiga planeringen, som ett sätt att möta stadens livsmedelsbehov, skydda grönområden
och bevara regionens vatten- och markresurser eff ektivare. Det är en självgående ekonomisk
sektor, mellan 1995 och 2003 har inkomsten för bönder i stadens utkant fördubblats. I staden
fi nns tiotusentals stadsodlare, och mer än 1 900 agroturismgårdar i stadens omland tar emot
stadsbor som vill ha ett miljöombyte. Andelen Peking-bor som ägnar sig åt odling är inte så
hög, för närvarande 1%, men myndigheterna planerar att utöka verksamheten med odling på
3 miljoner kvadratmeter takyta ( s.k. roof gardens, se Takträdgårdar i uppslagsboken längst
bak) under kommande 10-års period.
I Vancouver, Kanada, är hela 44% av stadens invånare engagerade i någon form av stadsodling.
Det är del av en större trend som inkluderar att restauranger köper närproducerad mat,
klubbar där man i bostadsområden prenumererar på veckovisa leveranser från lokala bönder,
och välbesökta återkommande festligheter på bondgårdarna som omger staden (Th e Worldwatch
Institute, 2007).
Stadsodling kan alltså vara grunden för en bredd av olika ekonomiska verksamheter, genom
hela kedjan från odling, förädling, försäljning, marknadsföring och kommersialisering av
produkterna. I staden Rosario i Argentina, ca 1,3 miljoner invånare, har man haft ett Urban
Agriculture Programme sedan 2001. Genom ett omfattande köksträdgårdsprojekt har man
startat 791 köksträdgårdar vilka skapat arbetstillfällen för 15 000 familjer, i hela kedjan som
7
Dongtan, SHANGHAI & PEKING Kina
VANCOUVER, Kanada & Rosario ARGENTINA