Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

av energikonsumtionen, och i fiskerinäringen är det det fossila bränslet för att driva båtarna
som står för större delen av energikonsumtionen. Så mycket som 75% av fångsten blir djurfoder
(Wallgren, 2008), och t.ex. krävs 3-4 ton vild fisk för att tillverka föda i form av pellets
som ges till odlad lax, för att producera ett ton av den odlade laxen (The Ecologist, april 2009,
sid 21). Samtidigt importerar vi 80% av den den totala mängden djurfoder, främst sojabönor
(Deutsch, 2004), där produktionen bidrar till skövling av regnskog och andra naturliga ekosystem
i t.ex. Brasilien, och lokalbefolkningens protester över att deras närmiljö och kroppar
förgiftas genom bolagens besprutning slås ner med våld (muntligt Moreno 9/5 2009).
Att konsumera maten närmare där den producerats reducerar energianvändningen kraftigt
endast genom minskningen i transportledet. I en svensk studie skattades den totala transportrelaterade
energianvändningen för att förse en landsortskommun med mat, i dagsläget,
och i ett tänkt scenario där hälften av jordbruksprodukterna som producerades i kommunen
förädlades och konsumerades lokalt. Transport-energianvändningen minskade med hälften
(Carlsson-Kanyama et al., 2001). Transportavstånden i det konventionella livsmedelssystemet
varierar stort, mellan 750 km och 24 000 km (Carlsson-Kanyama et al., 2004), men
transporterna i närregionen är ofta mindre energieffektiva, främst p.g.a. mindre energieffektiva
fordon och icke-optimerade laster i dessa. Rättvisan i att jämföra det konventionella
systemet med t.ex. Bondens Egen Marknad kan dock diskuteras, bl.a. för att man jämför ett
moget och utvecklat system (det konventionella), med ett vars potential är långt ifrån färdig
utvecklat (det lokala distributionssystemet). Dessutom räknas energin för att transportera
säljarna till marknaden med för beräkningarna gällande de lokala bondemarknaderna,
medans motsvarande arbetsresor för all personal i det konventionella systemet inte räknats
med. Det är åtskilliga människors resor till jordbruksanläggningar, lagerhus, hamnar, åkerier,
processindustrier och butiker, vars transportrelaterade energianvändning inte framgår i
kalkylerna, till det konventionella systemets fördel (Wallgren, 2008, Carlsson-Kanyama et
al., 2004). I de studier om lokala livsmedelsmarknader som studerats här (se ovan), räknas
endast på energianvändningen i producenternas transporter, inte konsumenternas. Om även
resvanorna för kunderna i det konventionella systemet (bilresor till mataffär) jämfördes med
resvanorna för besökarna på Bondens Egen Marknad (gång, cykel, kollektivtrafik), skulle
troligen den alternativa kommersialiseringsformen stå sig ännu bättre i jämförelsen.
I “Eating Energy, identifying possibilities for reduced energy use in the future food supply
system” studerar Wallgren och Höjer (2008) hur energianvändandet för vår mat kan
reduceras till hållbara nivåer. Studien gäller för svenska förhållanden och målet är 60% lägre
energianvändande 2050, jämfört med år 2000. Livsmedelssektorn är indelad i sju grupper:
27