Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
leva inom ett nytt <strong>en</strong>ergiparadigm. Klimat<strong>för</strong>ändringarna säger att vi bör ändra livsstil, peakoil<br />
säger att vi blir tvungna. En av Stern rapport<strong>en</strong>s stora slutsatser är att de ekonomiska konsekv<strong>en</strong>serna<br />
av klimat<strong>för</strong>ändringarna kommer att bli omfattande, <strong>och</strong> samtidigt sker dessa<br />
<strong>för</strong>ändringar snabbare än man <strong>för</strong>utsett. Att behöva bemöta storskaliga klimat<strong>för</strong>ändringar<br />
med <strong>en</strong> kollapsad ekonomi är det sc<strong>en</strong>ario som verklig<strong>en</strong> bör undvikas (Hopkins, 2008).<br />
IPCC (International Panel on Climat Change) hävdar att vi behöver minska vårt användande<br />
av fossila bränsl<strong>en</strong> med 50% till 2050. Enligt UNDP (United Nations Developm<strong>en</strong>t<br />
Programme) behöver 80% av d<strong>en</strong>na minskning ske i de (tekniskt <strong>och</strong> materiellt) utvecklade<br />
länderna, p.g.a. d<strong>en</strong> ojämna distribution<strong>en</strong> av <strong>en</strong>ergianvändande globalt sett. Det höjs kritiska<br />
röster om att detta inte är tillräckligt <strong>för</strong> att undvika okontrollerbara klimat<strong>för</strong>ändringar,<br />
istället behöver vi nå 80% fram till 2020 (Miljöaktuellt nr 7, Ekman et al., 2008, Brown<br />
2008), <strong>och</strong> på längre sikt kanske 100-120% reduceringar, alltså att binda upp mer kol än vad<br />
som frigörs (muntligt Jonstad 9/2 2008, muntligt Douthwaite 6/3 2008, Hopkins, 2008). Klimat<strong>för</strong>ändringarna<br />
beror på mänskliga aktiviteters utsläpp av växthusgaser, till större del<strong>en</strong><br />
från användandet av fossila bränsl<strong>en</strong>. Tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> med ökande utsläpp måste brytas inom loppet<br />
av 10 (<strong>en</strong>l. UNDP) till 15 år (<strong>en</strong>l. IPCC) <strong>för</strong> att klara det långsiktiga målet, ett s.k. Window<br />
of Opportunity. Nu gäller snart 7 till 12 år, eftersom dessa siffror är från 2007, vilket tydliggör<br />
att det snarare är frågan om ett nålsöga, än ett fönster. Det ser dessutom allt svårare ut<br />
att vända tr<strong>en</strong>d<strong>en</strong> med de ökade utsläpp<strong>en</strong>, eftersom vi i dagsläget släpper ut mer CO2 än<br />
t.o.m. de worst case-sc<strong>en</strong>arios som klimatforskarna räknar på (muntligt Samuelsson 24/11<br />
2008). Att reducera växthusgaserna 50-80% till 2050 (eller 2020) kräver g<strong>en</strong>omgripande<br />
<strong>för</strong>ändringar som givetvis kommer att få stora konsekv<strong>en</strong>ser på hur våra samhäll<strong>en</strong> ser ut, <strong>och</strong><br />
hur vi lever. Det kräver bland annat att vi lyckas fasa ut de fossila <strong>en</strong>ergikällorna, vilket <strong>en</strong>ligt<br />
Wallgr<strong>en</strong> (2008) gör klimatfrågan till <strong>en</strong> fråga om hur vi hanterar <strong>en</strong>ergianvändandet.<br />
Exempel på storskalig omställning på samhällsnivå från modern historia kan vara insiktsgivande.<br />
I “The Transition Handbook” (2008) pekar Hopkins på hur Storbritanni<strong>en</strong>s regering<br />
in<strong>för</strong> studnande världskrig <strong>för</strong>beredde sig <strong>för</strong> konsekv<strong>en</strong>serna detta skulle få <strong>för</strong> livsmedelsproduktion<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> import<strong>en</strong>. Redan 1936 började man <strong>för</strong>bereda <strong>för</strong> livsmedelsransonering,<br />
man ökade lagr<strong>en</strong> av mat, <strong>och</strong> lokal matproduktion blev <strong>en</strong> viktig fråga. Man skapade lokala<br />
hortikulturella komitéer som skulle vägleda medborgarna i deras odlingsmödor, <strong>och</strong> i kampanj<strong>en</strong><br />
“Dig for Victory” salu<strong>för</strong>de man värdet av att odla själv, samt undervisade om hur<br />
man praktiskt gick tillväga <strong>för</strong> att göra så. Odlingar i kolonilotter <strong>och</strong> trädgårdar producerade<br />
ungefär 10 % av nation<strong>en</strong>s intag, <strong>och</strong> man kan argum<strong>en</strong>tera <strong>för</strong> att medans jordbruket <strong>för</strong>såg<br />
människor med kolhyderater <strong>och</strong> fetter, var det just dessa 10 % som höll folk friska, då det<br />
33<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
CO2 emissioner (GtC y ) 10<br />
Uppmätta utsläpp CDIAC<br />
Uppmätta utsläpp EIA<br />
450 ppm stabilisering<br />
650 ppm stabilisering<br />
A1FI<br />
A1B<br />
A1T<br />
A2<br />
B1<br />
B2<br />
5<br />
1990 1995 2000 2005 2010<br />
Graf<strong>en</strong> visar observerade globala CO2<br />
utsläpp, <strong>och</strong> man kan konstatera att <strong>en</strong><br />
stor ökning har skett sedan 2000-talets<br />
början. Data från EIA (US Departm<strong>en</strong>t of<br />
Energy Information Administration) <strong>och</strong><br />
CDIAC (US Departm<strong>en</strong>t of Energy Carbon<br />
Dioxide Information and Analisys C<strong>en</strong>tre,<br />
<strong>och</strong> uppmätningarna visar att vi släpper<br />
ut mer växthusgaser än forskarnas worstcase<br />
sc<strong>en</strong>arier.
Change language