Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

1.4 Vad är stadsodling?
Stadsodling innebär odling av livsmedel i urban miljö, allt från den lilla skalan, på en balkong
eller ett fönsterbräde, till traditionella odlingslotter, och större fält och odlingar. Begreppet
stadsodling omfattar här både urban och peri-urban agrikultur, det vill säga odling av livsmedel
i stadsmiljön och i stadens ytterområden, i mötet mellan stad och land. Stadsodling
innefattar förutom odling av livsmedel, medicinalväxter, trä, fiber och alternativa drivmedel,
även småskalig djurhållning, bihållning, och aquaculture (fiskdammar). Eftersom ett viktigt
argument för stadsodling är att reducera långväga transporter och därigenom minska energiförbrukningen,
är även kompostering av organiskt material, samt lagring, förädling, distribution
och konsumtion av livsmedel inom samma stadsregion inkluderat i begreppet.
Historiskt har stadsodling varit ett vanligt inslag i stadsbilden. Bevarade medeltida dokument
som berör rättigheter till odlingsmark i staden indikerar att detta förekom
i flera medeltida städer i Sverige, även om kunskaperna är fragmenterade
och det enligt Björklund (2008) finns mycket lite forskning inom ämnet.
Däremot vet man att många svenska för-industriella städer var rurala, och
att stadsodling var en inkomstbringare bland flera andra. Historiska kartor
och s.k. boskapslängder från 1600-talet, d.v.s. register över boskapsinnehav,
visar att odling och djurhållning var vanligt förekommande, och
indikerar att städerna var beroende av den urbana agrikulturella sektorn.
Stadsforskningen i Europa har fokuserat framförallt på de stora städerna,
trots att majoriteten av de europeiska städerna var småstäder. Detta
har inneburit att vår kunskap om städer idag är baserad på förhållanden i
stora städer. Under senare tid har forskningen om små städer ökat, och de
förindustriella städernas lantlighet framhävs allt mer. Uppfattningen att
städer enbart var beroende av byarna på den omgivande landsbygden för
sin livsmedelsförsörjning är en förenkling, troligtvis har många städer varit
självförsörjande till högre grad än man tidigare trott (Björklund, 2008).
Tittar man på en stadskarta idag kan man av vissa namn läsa av den historiska användningen,
vilket bekräftar den äldre agrara karaktären och användandet, t.ex. har Uppsala Kvarngärdet,
Fålhagen, Kapellgärdet och Luthagen.
I den moderna historien finns flera exempel på modeller och planer som inkluderar agrikultur
i mänskliga bosättningar på olika vis, de mer kända skapade av stora namn som Le
Corbusier, Frank Lloyd Wright, Ian McHarg, Paul och Percival Goodman, Louis Mumford
5
Historiska kartor visar odlingar i stadens
omedelbara närhet. Kartan är från slutet
av 1600-talet, illustrationen är från början
av 1700-talet, och visar Uddevalla.