Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

som ett diagram, skulle det ha formen av ett träd; många rötter som kommer samman i en
enda stam, som livnär många grenar och massa löv -oss konsumenter. Eftersom löven endast
kan få sin näring via stammen, har den monopol över deras tillförsel. Om vi vill ha större
kontroll över vår mat behöver vi ett system med mer direktkontakt mellan rötterna och
löven, ett komplext nätverk med många interkonnektioner; lokaliserade, personliga, flexibla,
och icke-enväga. Initiativ som Rättvis handel (se uppslagsboken i kapitel 5) visar att vi
konsumenter i väst kan ha ett jämlikt utbyte med små producenter i syd, förutsatt att rätt
mekanismer finns på plats. Steel (2008) påpekar att om det finns en politisk vilja att försäkra
att inga produkter är socialt eller miljömässigt ohållbara kunde handeln bli den instans som
sorterar ut produkter som inte håller måttet, och den globala handeln skulle bli mindre
destruktiv.
Att handel med livsmedel är en global angelägenhet har självklart fördelar, t.ex. att vi konsumenter
i Norden har tillgång till exotiska livsmedel som kaffe eller färsk frukt året runt.
Vandrar man runt i en svensk mataffär är det svårt att förstå att det skulle finnas några
begränsningar för vår konsumtion. Allt finns där, från överallt, varje gång du kliver in i
mataffären ( Johansson, 2005). De underliggande problemen är dock inte synliga i livsmedelsbutiken,
och det är mycket som döljer sig bakom det tillsynes obegränsade mängderna
livsmedel i affären.
KONSEKVENSER AV DEN GLOBALA HANDELN MED LIVSMEDEL, I EN UPPDELNING MELLAN
DE SOM ÄR LOKALISERADE FRÄMST I STADEN, OCH DE SOM SKER PÅ LANDSBYGDEN:
Konsekvenser för stadsbefolkning
Kvalitet:
Människor som får sina livsmedel från matvaraffären har vant sig vid ett stort utbud av frukter
och grönsaker året runt. Dessa transporteras ifrån den plats i världen där de för tillfället
är i säsong, och plockas ofta omogen för att sedan bestrålas och transporteras i kylrum (vilket
ökar energianvändandet), för att anlända till konsumeterna i ett estetiskt fördelaktigt skick.
Även om frukten ser perfekt ut, har den inte nått sin fulla mognad innan den plockats, och
inte heller sin fulla smak eller näringsvärde. Konsumenterna är vana vid dessa frukter och
grönsaker, och kan inte längre jämföra dess kvalité med en färsk, närproducerad produkt
(Viljoen, 2005).
21