Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Enligt Wallgr<strong>en</strong> (2008) har ekologisk odling <strong>och</strong> <strong>en</strong> lokaliserad livsmedelsindustri <strong>en</strong> stor<br />
pot<strong>en</strong>tial att minska d<strong>en</strong> globala uppvärmning<strong>en</strong>, <strong>och</strong> att minska avstånd<strong>en</strong> mellan produktion<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> konsumtion<strong>en</strong> har många <strong>för</strong>delar. Långa transporter har negativ inverkan dels<br />
g<strong>en</strong>om ökade utsläpp av växthusgaser <strong>och</strong> mycket spill, m<strong>en</strong> också g<strong>en</strong>om att konsum<strong>en</strong>ter<br />
ges sämre <strong>för</strong>utsättningar att skaff a sig <strong>en</strong> överblick över vilk<strong>en</strong> påverkan deras kostvanor har,<br />
både <strong>för</strong> miljön, <strong>för</strong> djur<strong>en</strong>s välfärd, <strong>och</strong> <strong>för</strong> småbönders möjlighet att bedriva verksamhet<br />
(Paxton, 2008). Dessutom är frukt <strong>och</strong> grönsaker som fått växa till sin fulla mognad smak-<br />
<strong>och</strong> näringsmässigt överlägsna produkter som skördats tidigt, lagrats <strong>och</strong> transporterats långt<br />
innan d<strong>en</strong> <strong>en</strong>s når butik<strong>en</strong>, så hälsomassigt <strong>och</strong> kulinariskt är lokalodlad mat att <strong>för</strong>edra.<br />
Inte bara <strong>en</strong> omlokalisering av var mat<strong>en</strong> produceras, eller under vilka former d<strong>en</strong> kommersialiseras,<br />
är intressant att lyfta i sammanhanget. Äv<strong>en</strong> andra delar av <strong>en</strong> diversifi erad lantgård<br />
kan knytas till stad<strong>en</strong>. En integrering av verksamheter traditionellt knutna till landsbygd<strong>en</strong><br />
kan i ett nytt sammanhang skapa synergieff ekter <strong>och</strong> sidovinster. Ett lokalt exempel är<br />
grönområdet vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala, där får <strong>och</strong> getter betar de gamla exercisfält<strong>en</strong><br />
under sommarmånaderna. Djur<strong>en</strong> ut<strong>för</strong> ett värdefullt arbete vilket bidrar till att bevara<br />
artrikedom<strong>en</strong> på plats<strong>en</strong>, samtidigt som <strong>för</strong>ar-, maskin- <strong>och</strong> bränslekostnader sparas in då<br />
man slipper köra b<strong>en</strong>sinslukande gräsklippare. Samtidigt är det ett spännande <strong>och</strong> värdeskapande<br />
inslag i stadsbild<strong>en</strong>, från s<strong>en</strong>vår<strong>en</strong> då man börjar sätta upp de mobila elstaket<strong>en</strong>, under<br />
hela säsong<strong>en</strong> när man ser får<strong>en</strong> ute på bete, <strong>och</strong> när de framåt s<strong>en</strong>höst<strong>en</strong> slutlig<strong>en</strong> återvänder<br />
till sitt vinterbo<strong>en</strong>de. I Curitiba, Brasili<strong>en</strong>, har man också använt just får<br />
i <strong>en</strong> dynamisk stadsplanering. Curitiba omges av ett slättland <strong>och</strong> vid<br />
kraftiga regn drabbas stad<strong>en</strong> av översvämmningar. Istället <strong>för</strong> att bygga<br />
kostsamma vallsystem <strong>och</strong> barriärer har man omskapat dessa slättland<br />
till översvämmningsbara parkområd<strong>en</strong>, som betas av får <strong>för</strong> att undvika<br />
höga underhållskostnader i form av <strong>en</strong> bränsleslukande maskinpark.<br />
Curitiba rankas bland de världsledande städerna vad gäller parkyta percapita,<br />
<strong>och</strong> ull<strong>en</strong> från får<strong>en</strong> säljs <strong>för</strong> att fi nansiera verksamheter riktade<br />
mot barn. (http://<strong>en</strong>.wikipedia.org/wiki/Jaime_Lerner, läst 29/9 2008).<br />
Efter min teorig<strong>en</strong>omgång så här långt har jag lokaliserat fem områd<strong>en</strong><br />
som jag anser utgör <strong>stadsodling</strong><strong>en</strong>s nyckelfrågor. Nedan följer <strong>en</strong> <strong>för</strong>djupad<br />
diskussion inom dessa områd<strong>en</strong>, som alla bör tas i beaktande när<br />
man planerar d<strong>en</strong> lokala livsmedelstill<strong>för</strong>seln: hanterandet av organiskt<br />
material <strong>och</strong> andra sopor, de ekonomiska aspekterna, hur verksamhet<strong>en</strong><br />
kan organiseras, mat <strong>och</strong> mobilitet samt de viktigaste aktörerna.<br />
41<br />
UPPSALA, Sverige &<br />
CURITIBA, Brasili<strong>en</strong><br />
Får <strong>och</strong> getter betar fält<strong>en</strong> vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Change language