Om stadsodling, urban och peri-urban agrikultur, för en mindre ...

SAMMANFATTNING
Syftet med arbetet är att studera UPA (urban and peri-urban agriculture), samt relaterade
strategier för en alternativ livsmedelsproduktion. Arbetet strävar efter att samla kunskaper
och koppla samman frågor kring dagens livsmedelssystem, hur våra städer är uppbyggda, och
den alltjämt högaktuella klimatfrågan. Arbetet omfattar diskussioner kring stadsbyggande,
transporter och mobilitet, avfallshantering, och en mer lokaliserad livsmedelsproduktion.
Målet är att skapa ett kunskapsunderlag för framtida integrerad stadsplanering och gestaltning.
De förslag och lösningar som förs fram är tänkta att passa i en svensk kontext.
Planering och stadsbyggnad berörs på många sätt av beroendet av fossil energi. Arbetet
ifrågasätter ett planerande som inte uppmärksammar denna problematik, och menar att vi
behöver förbereda samhället för konsekvenserna av minskad fossil energi och den globala
uppvärmningen, vilket i planeringssammanhang innebär bl.a. att se över odlingsmöjligheterna
lokalt. Odlingsbar mark i och i närhet utav städer bör tas i anspråk för att tillgodose
både kortsiktiga och långsiktiga behov.
Arbetet uppmärksammar sambandet mellan stadsstrukturer och hur vi konsumerar mat.
Häri framförs argument för hur satsningar på gång- och cykelframkomlighet och kollektivtrafik
som sker parallellt med en ökad lokalisering av livsmedelsproduktionen, skapar bättre
förståelse för de nya förutsättningar och behov som uppstår.
Mat har från historisk tid in i våra dagar varit kopplat till placering och utformning av mänskliga
bosättningar, från det att städer uppstått i bördiga områden eller vid viktiga handelsplatser,
där livsmedel var en del av handeln. Även själva gatulivet i staden påverkas av maten,
genom den kommers och aktivitet den ger upphov till. Med tanke på den centrala roll mat
har och haft för staden och stadslivet, är den ett förbisett faktum i landskapsarkitekters och
stadsplanerares utbildning och yrkesliv. Urban agrikultur är en unik markanvändningsform
som erbjuder stadsplanerare en möjlighet att sätta igång sociala och ekonomiska processer
som för utvecklingen mot ett hållbart samhälle framåt, på ett sätt som inkluderar människorna.
Här ges exempel från olika delar av världen där stadsodling sker idag, samt exempel
på storskalig omställning på samhällsnivå från modern historia.