är något sämre eller <strong>mindre</strong> åtråvärt än det vi har idag. Personlig<strong>en</strong> upplever jag det oerhört frigörande, kreativt <strong>och</strong> utmanande att pres<strong>en</strong>teras <strong>för</strong> visioner som d<strong>en</strong>na, <strong>och</strong> jag är övertygad om att om d<strong>en</strong>na typ av diskussion <strong>för</strong>des i off<strong>en</strong>tliga kanaler, som ett “komplem<strong>en</strong>t” till klimatdiskussion<strong>en</strong>, skulle det skapa både större intresse, <strong>en</strong>gagemang <strong>och</strong> positiv handlingskraft. 31
2.5 Livsmedel i relation till peak-oil, klimat<strong>för</strong>ändningar <strong>och</strong> finanskris Det är nödvändigt att understryka att de två <strong>för</strong>sta faktorerna, sinande olja- <strong>och</strong> gastillgångar, <strong>och</strong> d<strong>en</strong> antropog<strong>en</strong>a uppvärmning<strong>en</strong> av klimatet, behöver tas i beaktning samtidigt när vi diskuterar framtida strategier. Dels är båda symptom på ett samhälle gravt bero<strong>en</strong>de av fossil <strong>en</strong>ergi, <strong>och</strong> de livsstilar d<strong>en</strong>na möjliggör, m<strong>en</strong> huvudanledning<strong>en</strong> är att undvika felnavigering när vi diskuterar vilka åtgärder som bör tas. Det amerikanska <strong>en</strong>ergidepartem<strong>en</strong>tets rapport framtag<strong>en</strong> 2005 <strong>för</strong> att belysa strategier <strong>för</strong> att mildra konsekv<strong>en</strong>serna av peak-oil, d<strong>en</strong> s.k. Hirsch-rapport<strong>en</strong> efter huvud<strong>för</strong>fattar<strong>en</strong> Robert Hirsch, är ett exempel på <strong>en</strong> sådan felnavigering. Det är bland de <strong>för</strong>sta officiella dokum<strong>en</strong>t som seriöst betraktar fakta att oljelagr<strong>en</strong> globalt har eller håller på att sina, m<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> hänsyn alls är tag<strong>en</strong> till klimatfrågan. Rapport<strong>en</strong> utgår ifrån att “business as usual” måste fortlöpa, till vilket pris som helst, <strong>och</strong> <strong>för</strong>eslår bl.a. användandet av tjärsand (<strong>en</strong>g. tar sand, <strong>en</strong> lågkvalitativ oljeprodukt extraherad ur sand, g<strong>en</strong>om hög <strong>en</strong>ergikostnad <strong>och</strong> på bekostnad av stora arealer nerhugg<strong>en</strong> skog) <strong>och</strong> omvandling av kol <strong>och</strong> gas till flytande bränsle, vilket om det g<strong>en</strong>om<strong>för</strong>des i stor skala skulle vara <strong>en</strong> säker biljett till fullständigt klimatkaos. <strong>Om</strong> man å andra sidan betraktar klimatfrågan utan hänsyn till peak-oil, är risk<strong>en</strong> att dra felaktiga slutsatser lika stor. Stern-rapport<strong>en</strong> från 2006, beställd av d<strong>en</strong> brittiska regering<strong>en</strong> <strong>för</strong> att utreda klimat<strong>för</strong>ändringarnas ekonomiska konsekv<strong>en</strong>ser, hävdar att åtgärder <strong>för</strong> att begränsa konsekv<strong>en</strong>serna av klimat<strong>för</strong>ändringarna <strong>och</strong> fortsatt global tillväxt är möjligt. Samtidigt har man ignorerat peak-oil, då rapport<strong>en</strong> påstår att det finns tillräckligt med olja kvar i jordskorpan <strong>för</strong> att möta d<strong>en</strong> globala efterfrågan fram till år 2050. Konsekv<strong>en</strong>serna härav blir således tilltro till storskaliga <strong>och</strong> kostsamma tekniska lösningar, vars nytta <strong>och</strong> säkerhet inte bara är tveksam, utan som inte <strong>en</strong>s existerar i dagsläget, som t.ex. CCS (carbon capture and storage) d.v.s att lagra koldioxid i jordskorpan under havet (Hopkins, 2008). Stern rapport<strong>en</strong> lider dessutom av ett trade-off tänkande, d.v.s. att vi kan “välja” vilka temperaturhöjningar vi vill ha, att si <strong>och</strong> så höga halter växthusgaser i atmosfär<strong>en</strong> leder till d<strong>en</strong> <strong>och</strong> d<strong>en</strong> temperaturhöjning<strong>en</strong>, <strong>och</strong> att vi kan <strong>för</strong>utsäga konsekv<strong>en</strong>serna, när s<strong>en</strong>are forskning visar att så inte är fallet (muntligt Douthwaite 6/3 2008) (läs mer i Klimat<strong>för</strong>ändringar, uppslagsbok<strong>en</strong>). Man kan säga att det handlar om att ställa rätt frågor. Frågan är inte “Hur kan vi bevara ting<strong>en</strong>s ordning?”, utan bör istället riktas mot att utreda vilka realistiska alternativ vi har till buds vad gäller ersättare till kol, olja <strong>och</strong> gas, <strong>och</strong> samtidigt fråga oss hur vi kan lära oss att 32
- Page 1 and 2: Om stadsodling, urban och peri-urba
- Page 3 and 4: Urban Agriculture/Agricultural Urba
- Page 5 and 6: SUMMARY The purpose of this work is
- Page 7 and 8: Förord Jag vill rikta ett stort oc
- Page 9 and 10: KAPITEL 4 Framtidsbilder -lokaliser
- Page 11 and 12: Syftet här är inte att presentera
- Page 13 and 14: nomi, sysselsättning, hälso- och
- Page 15 and 16: “Three Magnets“ Ebenezer Howard
- Page 17 and 18: Dongtan Eco City som är under uppb
- Page 19 and 20: På Skansen i Stockholm finns två
- Page 21 and 22: ör livsmedelssystemet, eller plane
- Page 23 and 24: Odlingar på en bostadsgård i Lond
- Page 25 and 26: SUB-SAHARISKA AFRIKA 2.2 Ökad urba
- Page 27 and 28: liknande (Mbiba, 1995), eller som i
- Page 29 and 30: jordbruksutvecklingen i 110 länder
- Page 31 and 32: Transporter: De senaste 40 åren ha
- Page 33 and 34: Förodlingar på fönsterbrädan so
- Page 35 and 36: 2.4 Livsmedelsproduktion och energi
- Page 37 and 38: agrikultur och fiskeri, processindu
- Page 39: Dessa siffror kläs i ord, i ett fr
- Page 43 and 44: mest handlade om produktion av fär
- Page 45 and 46: Intensivt odlade upphöjda bäddar,
- Page 47 and 48: Hur undervisningen ska gå till, oc
- Page 49 and 50: odlingen enligt United Nation Devel
- Page 51 and 52: 3.2 Sophantering och odling I städ
- Page 53 and 54: I de fall man kan integrera djur i
- Page 55 and 56: 3.3 Community och gemensamt odlande
- Page 57 and 58: Peralta Community Gardens i Berkele
- Page 59 and 60: grerad del av den urbana ekonomin,
- Page 61 and 62: 3.5 Mobilitet och mat Det finns ett
- Page 63 and 64: Bogotás utbyggnad av Bus Rapid Tra
- Page 65 and 66: och stöttande regelverk för odlin
- Page 67 and 68: Att kreativt återanvända sorterat
- Page 69 and 70: integrerat sammanhang än tidigare.
- Page 71 and 72: upp små stadsbondgårdar, där man
- Page 73 and 74: En annan del av den storskaliga oms
- Page 75 and 76: 100 meter till odling, färre än 2
- Page 77 and 78: EFTER SOLFÄLLA FÖR APRIKOSTRÄD N
- Page 79 and 80: Den agrara stadsutvecklingen har sk
- Page 81 and 82: vis kan svenska miljonprogram och s
- Page 83 and 84: STADSODLING MOBILITET AVFALLS HANTE
- Page 85 and 86: DISKUSSION Vi står inför att avfo
- Page 87 and 88: och blivit en problem. Det som en g
- Page 89 and 90: UPPSALA Gottsunda MATPARKEN Fotboll
- Page 91 and 92:
miljövänlig matproduktion. Centru
- Page 93 and 94:
nedladdad 2/12 2008. http://www.aga
- Page 95 and 96:
Movium Bullentinen, nr 2, 2009. Gr
- Page 97 and 98:
Ullmark, Helena, 1999. Kan din trä
- Page 99 and 100:
INTERNET KÄLLOR Om klimatfrågans
- Page 101 and 102:
MUNTLIGA KÄLLOR, STUDIERESOR & FÖ
- Page 103 and 104:
KÄLLOR; BILDER & ILLUSTRATIONER Om
- Page 105 and 106:
Examensarbete för yrkesexamen på
- Page 107 and 108:
Agroecology (agroekologi) Agroekolo
- Page 109 and 110:
Biodiversitet Biodiversitet innebä
- Page 111 and 112:
CSA, community supported agricultur
- Page 113 and 114:
På Stora Fårvallslätten utanför
- Page 115 and 116:
anti-globaliserings och miljöröre
- Page 117 and 118:
Odlinga av jordgubbar i hydrophonic
- Page 119 and 120:
för Grönlandsisen. När Arktis is
- Page 121 and 122:
Kvävet i konstgödsel utvinns geno
- Page 123 and 124:
Livsmedels(pris)kris Det senaste å
- Page 125 and 126:
att vi anpassar vår konsumtion til
- Page 127 and 128:
Ovan: solfällor riktade mot sydost
- Page 129 and 130:
stöds och uppräthålls den oetisk
- Page 131 and 132:
- den tredje kategorin utgörs av o
- Page 133:
Urban Heat Island Detta avser den t
Change language