handel, hbg.pdf - Blekinge Tekniska Högskola

12
Handelns distributionsutveckling har beskrivits grundligt av Tomas Svensson vid filosofiska fakulteten vid Linköpings
universitet. Det är framför allt hans kartläggning som har legat till grund för följande kapitel.
Människor har alltid träffats vid olika mötesplatser för att bedriva handel. Efter hand blev handelsplatserna boplatser
och städer växte fram. Dessa blev viktiga militära resurser då de var relativt lätta och väl värda att försvara. Kronan
valde därför att stimulera handeln i städerna genom olika åtgärder och lagar så tidigt som på 1200-talet.
Det skulle dröja ända fram till början av 1800-talet innan något drastiskt hände som fick stor betydelse för handeln.
Genom att vattenvägarna utnyttjades och järnvägen byggdes ut effektiviserades transporterna, och därmed utjämnades
kostnaderna mellan stad och land. Enorma summor satsades på infrastruktur som järnvägar och kanalprojekt
som t.ex. Göta kanal. Näringsfrihetsförordningen 1846 var också avgörande för handelsstrukturen. Skråväsendet
avskaffades och städerna privilegierades inte längre på samma sätt som tidigare. Utmed stambanan växte lanthandlar
fram och i stan var det nu fritt fram för andra än de etablerade handelshusen att bedriva handel. En avgörande faktor
för den här utvecklingen var förstås den industriella revolutionen som nått Sverige. Förutom att industrialismen
möjliggjorde järnvägar och kanaler medförde den också urbanisering. Städerna växte och dess nya invånare utgjorde
en större marknad än vad som tidigare funnits. De nya stadsborna arbetade framförallt i fabriker och självhushållningen
avtog. Efterfrågan på livsmedel ökade därför och marknaden växte. Försörjningen av stadsbefolkningen
med den enorma distributionsapparat som hörde till blev med tiden en stor utmaning för politikerna (Svensson, 1998).
Larssons lanthandel, Vena, Småland, foto: Göran Pettersson