handel, hbg.pdf - Blekinge Tekniska Högskola

84
Slutsatser
Som nämndes i inledningen är handelsfrågor komplexa och handelns utveckling
svårbedömd. Handelsplatser är inte statiska och de förändras ständigt. Efter analysen
och den historiska beskrivningen kan man se att fallet även är så på de båda
platser som studerats här. Strävan efter en ökad effektivisering av handeln och
handlandet som politikerna började uttrycka på 1950- och 1960-talen har format
handelsstrukturen idag. Bilinnehavet har ökat och hushållens köpvanor har blivit
alltmer komplexa. Det förändrade arbetsmönstret där allt fler kvinnor jobbar och
pendlingen ökar, har gjort att kravet på effektiva butiker med flexibla öppettider stärkts. Vidare har det förändrade
hushållsmönstret gjort att köpvanorna inte längre är lika homogena som förr. Alla bor inte längre i kärnfamiljer där
vanor och mönster ser relativt lika ut. Detta har även påverkat butiksstrukturen. Branscher blandas ( nu går det t.ex. att
köpa färdigmat på väldigt många olika handelsställen) och nya butikstyper öppnar. Numera finns det ofta kvartersbutiker
i centrala bostadsområden där man kan kompletteringshandla. Dessa har ofta generösa öppettider. Som
man kan se i Helsingborg har Väla växt explosionsartat de senaste åren och andelen regionala kunder är stor, framför
allt på helgerna. Även antalet butiker på Norrcity har ökat markant. På båda handelsplatserna har stora lokaler som
blivit tomma delats upp och mindre och fler butiker har flyttat in. De stora mathallarna (T.ex. Obs! och B & W) på Väla)
har huvudsakligen flyttat ut eller etablerat sig i andra, mer rationella lokaler. På Norrcity gäller detta gamla NK och
delar av Åhléns.
Något som är viktigt som också visats i arbetet är att det inte bara är antalet butiker eller huvudkategorier som finns
som är viktigast. En analys av innehållet i affärerna och av underkategorierna är nödvändig för att få en bra bild av hur
butiksstrukturen ser ut. Förekomsten av kedjebutiker och kedjornas sortiment på två olika handelsplatser visar
mycket av kundkretsen och köpvanorna.
Det faktum att handeln i stan måste samsas med många olika funktioner, medan på köpcentret endast har handeln
att ta hänsyn till medför både för- och nackdelar. På Väla kan man planera allt där det passar bäst och centret är relativt
lätt att bygga ut. Detta är desto svårare i en stadskärna. Å andra sidan är det blandningen av funktioner som är
centrums styrka och det är tack vare den som butiks- och serveringsutbudet är så omväxlande.