handel, hbg.pdf - Blekinge Tekniska Högskola

1980-talets högkonjunktur och etableringsboom
Utbyggnaden av externa köpcenter och saneringen av stadskärnorna kunde ha fortgått, men vid mitten av 1970-talet
mattades den ekonomiska tillväxten av. Oljekrisen medförde att bilinnehavet inte ökade som tidigare beräknat och
köpkraften minskade. Även nedläggningen av mindre butiker dämpades något. Under år 1965 hade 1600 butiker
lagts ned, medan det mellan 1975 till 1990 stängdes sammanlagt 2000 affärer. Butikerna i Sverige hade med andra
ord minskat betydligt i antal, alltmedan butiksytorna ökade till följd av de moderna nyetableringarna. Vid 1980-talets
slut hade Sverige den största butiksytan per invånare i Europa.
Efter den ekonomiska nedgången på 1970- och början av 80-talet vände utvecklingen till det motsatta. Marknaden
blev överhettad och alltmer pengar placerades i fastigheter som var attraktiva investeringsobjekt. Under 1980- och 90talet
debatterades det också mycket om fri etablering och hur det skulle kunna öka konkurrensen och sänka priserna.
När det sedan beslutats att en del av restriktionerna på etableringar skulle släppas blev följden en fördröjd boom av
externa köpcentra i början av 1990-talet. Trots den ökade etableringsfriheten blev det inte riktigt som det var tänkt. De
stora blocken inom dagligvaruhandeln dominerade fortfarande med 90 % av marknaden varav 44 % utgjordes av ICA.
I takt med förändringar i inköpsmönstret uppstod problem för bl.a. kedjevaruhusen i stadskärnorna. Framförallt var det
inköpen av livsmedel som förenklades vid externa köpcenter som lätt kunde angöras med bil. Saneringarna i centrum
hade lett till att befolkningen minskade och därmed försvann också underlaget för matvaruhandeln. Varuhusen blev
omoderna under 1980-talet och kunderna sökte sig ut till externa etableringar. 1975 fanns det 374 kedjevaruhus i
Sverige som stod för 20 % av detaljhandelns omsättning. Tjugo år senare hade antalet varuhus krympt till 95 stycken
och omsättningen till 1-2 % av detaljhandelns to-
tala omsättning. Många av de forna varuhusen
gjordes om till centrala gallerior och verksamheten
strukturerades om (Svensson, 1998).
Under tiden externa handelsplatser etablerades
uppstod också något av en kamp om köpkraften
mellan kommunerna som pågår än idag. Det finns
många exempel på städer där man har släppt
fram externa etableringar för att de annars skulle
ha hamnat i grannkommunen.
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Skillnad i antal varuhus 1975 och 1995
1975 1995
antal
källa: Svensson, 1998
17