handel, hbg.pdf - Blekinge Tekniska Högskola

14
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Skillnad i % av innehav av bil, kyl och frys mellan
USA och Sverige, tidigt 1950-tal
källa:Svensson, 1998
Bil Kylskåp Frys
Det var inte bara konsumenternas handelsbeteende
som satte stopp för en snabb utveckling
av handelsdistributionen i Sverige. Innehavet
av tekniska hjälpmedel i landet blev också
avgörande. USA sågs vid början av 1950-talet
som ett föregångsland för handelutvecklingen.
Den första självbetjäningsbutiken etablerades
där redan 1917, medan man i Sverige fick vänta
till 1947. Utgångspunkten var rent tekniskt en helt
annan i Nordamerika än i Skandinavien vid den
tiden. Jämfört med USA där 80 % av hushållen
hade bil så var motsvarande siffra i Sverige endast
20 % (Sverige kom inte upp i USA:s
50-talsnivå nivå förrän i början av 1970-talet).
85 % av de amerikanska hushållen hade kylskåp och 13 % frysboxar, medan det i Sverige endast var ca. 40 % som
hade tillgång till kylskåp och innehavet av frysboxar var lika med noll. Även om masskonsumtionen och massproduktion
prisades av många politiker så satte tekniken stopp för en så snabb utveckling. Svenskarna var helt enkelt inte lika
mobila eller hade samma resurser att förvara mat någon längre tid som i föregångslandet USA.
Trots de tekniska begränsningar som fanns blev Sverige ändå ett av föregångsländerna i Europa inom handelsrationaliseringen.
Skillnaden mot USA blev att man gjorde plats i gamla stadsdelar och nya förorter för de nya stora
självbetjäningsbutikerna. Redan på 50-talet var kännare medvetna om att detta endast var att räkna som en kompromiss
och ett mellansteg, innan ett ökat bilinnehav skulle driva på för externa köpcenter. Centrum sanerades och nya
butikslokaler planerades för att göra plats för nya rationella butiker med lastkajer. Affärerna kännetecknades av stora
öppna ytor, där mycket av det forna lagerutrymmena byggdes in i själva affärslokalerna. Förutom de ledande affärskedjorna
var staten en drivande kraft i utvecklingen. Allt gjordes för att reducera priserna genom ett rationellare
distributionssystem. Lönerna var en av de största utgifterna för handlarna, men trots att en stor del av arbetskraften
rationaliserades bort slukade de ökade lönerna eventuella vinster. Bara mellan 1950 och 1965 steg arbetskraftskostnaderna
med över 70 %.
Det var inte bara personalstyrkan som minskade i och med införandet av självbetjäningsbutiker. Företagen blev
alltmer medvetna om att de måste marknadsföra sina varor på de nya styckförpackningarna som togs fram. Tidigare
hade ju allt sålts i lösvikt och det var handlaren som hade gjort urvalet åt kunderna. De nya förpackningarna innebar
också en revolution för affärerna som inte längre var lika begränsade hygieniskt i vad de kunde kombinera för
sortiment. Detta tack vare den växande förpackningsindustrin med bland annat Tetra Pak i spetsen.
USA
Sverige