handel, hbg.pdf - Blekinge Tekniska Högskola

18
Om en kommun säger nej till ett köpcenter kan exploatörerna gå till nästa och därmed spela ut kommunerna mot
varandra. Ett visst grundutbud måste finnas i en kommun för att den ska vara attraktiv att bo i och besöka. Om en
etablering hamnar i grannkommunen riskerar köpkraften minska i den egna kommunen. Politikerna står alltså och
väger mellan tryck från etablerare som vill lokalisera sig externt och att kunna erbjuda medborgarna den grundservice
som bör finnas i bostadsområden. Det är inte säkert att det ena kommer att slå ut det andra, men kunskapen i dessa
frågor är ofta bristfällig och det saknas inte sällan en policy för kommunens handelsplanering. Det hade förmodligen
varit lättare att veta hur man bör planera och agera om det fanns regionala handelspolicys, som klargör förhållandena
mellan kommunerna. För att det ska lyckas måste kommunerna vara villiga att organisera ansvaret för policyfrågor på
regional nivå. Att det saknas sådana policys visar på att omfattningen av den påverkan som handeln har på våra liv idag
har underskattats. Enligt Rem Koolhaas har arkitekter aldrig tagit shoppingkulturen på allvar och insett hur mycket
den faktiskt påverkar det urbana landskapet. Han anser att ”shopping är det offentliga livets definitiva aktivitet (Olofsson,
2002)” och att ”När varuhusen slog igenom var försäljning den enda aktiviteten. Det som har hänt sedan dess är
att shoppingen har infiltrerat varje mänsklig aktivitet. Men få arkitekter vågar artikulera det, det finns en stor
skenhelighet(Olofsson, 2002)”. Tydligt är att han inte anser att planerare och arkitekter har följt med i den snabba
handelsutvecklingen som faktiskt har ägt rum de senaste femtio åren.