Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

Personer med talskador och språkstörningar kommer vid behov av hjälpmedel i kontakt med Hjälpmedelscentralen. Initiativtagare är oftast logopeder inom sjukvården eller habiliteringen. Erfarenheten är att väldigt få förfrågningar angående att kunna kommunicera på distans inkommer för personer med dessa svårigheter. Ärenden rörande brukargruppen handlar i stället oftast om svårigheter med närkommunikation. Organisationen och projektet Hinder och möjligheter som identifierats och åtgärdats/använts Inom landstinget är man hänvisad till att använda sig av befintliga avtal för upphandlade varor och tjänster. De avtal som finns i Landstinget i <strong>Uppsala</strong> län när det gäller telefoner är upprättat efter att de ska användas som tjänstetelefoner, och man är hänvisad till att använda det abonnemang och den teleoperatör som upphandlats. Inom projektet var vi i behov av att få köpa in en del andra produkter, vilket till en början ifrågasattes av dem som skulle leverera produkterna, då de inte ingick i avtalet. Efter diverse informationsmöten med berörda löstes problemen och vi fick möjlighet att själva köpa in de produkter vi behövde. Under projekttiden bytte landstinget leverantör av abonnemang, vilket också påverkade projektets genomförande. Det blev problem att få fram abonnemang, vilket gjorde att en del av fallstudierna försenades, men problemen åtgärdades till slut. För att kunna ladda ner olika appar i produkterna behöver man registrera konto som också är möjligt att betala apparna ifrån. Inom landstinget finns inte möjlighet att använda kortbetalning för detta. Inom projektet löstes det med hjälp av så kallade spend-on kort och presentkort som kan köpas på t ex Pressbyrån. En annan svårighet som uppstod var möjligheten att använda sig av landstingets datanät för att ladda ner program, som Skype, till personalens datorer och de produkter vi skulle använda i projektet. Landstingets brandväggar tillåter inte den typen av aktivitet och vi var därför hänvisade till att installera internetuppkopplingar utanför landstingets nät. På samma sätt installerades en surfplatta på Tolkcentralen för att öka tillgängligheten och möjligheten för användare att kommunicera med dem via Skype. 27
Hinder och möjligheter som identifierats men inte åtgärdats Svårigheterna att få använda landstingets datanät för att använda dessa produkter löstes i projektet, men kvarstår i den dagliga verksamheten. Det innebär ett tillgänglighetsproblem för personal som arbetar med dessa brukargrupper att de inte kan använda till exempel Skype vid sina arbetsdatorer eller landstingets när produkter som köps in ska prövas. Det påverkar också deras möjligheter att hålla sig ajour inom den snabba teknikutvecklingen. Frågan behöver lyftas till en högre nivå inom landstinget då det handlar om Internetsäkerheten i stort. Även reglerna för vad som får köpas in, och från vem, behöver ses över när det gäller konsumentprodukter. Om det framöver ska vara möjligt att förskriva dessa produkter som hjälpmedel är det viktigt att vid framtida upphandlingar ta med synpunkter och krav även från de verksamheter som förskriver och hanterar hjälpmedel. Även möjligheten att på ett smidigt sätt hantera inköp av appar behöver utvecklas. I projektet gjorde personalen egna utlägg med vid köp av spend-on kort för att sedan få tillbaka dem via kvitto. Förfaringssättet behöver förändras så att personalen inte behöver göra egna utlägg för att kunna bedriva sitt arbete. För att fler ska få möjlighet till information, råd och stöd kring den nya tekniken behöver fler än landstingets verksamheter vara involverade. Vi ser möjligheter till samarbete med såväl brukarföreningar, syn- och hörselinstruktörer som heminstruktörer, men det är inte något som har åtgärdats i projektet. Analys och slutsatser Brukarens perspektiv Den information och kunskap som projektet och projektmedlemmarna samlat in kommer framförallt ifrån arbetet med fallstudierna. Alla de olika målgrupperna, det vill säga gravt hörselskadade/döva, dövblinda och personer med talskada/språkstörning har varit involverade i projektet. Bland de personer som deltog har vissa likheter mellan gruppen av personer med grav hörselskada/dövhet och gruppen personer med dövblindhet uppmärksammats. Båda grupperna påtalade aktivitets- och delaktighetsproblem när det gäller att kommunicera direkt med myndigheter och andra offentliga förvaltningar. Man är beroende av sin text- eller bildtelefon och förmedlingstjänst. Förutom att inte kunna kommunicera 28
Page 1: Alternativ till alternativ telefoni
Page 4 and 5: Sammanfattning Landstinget i Uppsal
Page 6 and 7: consumers with the advice and suppo
Page 8 and 9: ställs nya krav på såväl organi
Page 10 and 11: Bild 1 Organisationsplan Projektäg
Page 12 and 13: teknik. Fyra personer tillfrågades
Page 14 and 15: åda produkterna finns det kameror
Page 16 and 17: a. För att undersöka om produkten
Page 18 and 19: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 20 and 21: mobiltelefon hon har. Tidigare hade
Page 22 and 23: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 24 and 25: Haralds barn bor i andra delar av S
Page 26 and 27: "Du ser solbränd ut" eller "Nu ska
Page 28 and 29: Workshop Intresset för de workshop
Page 32 and 33: direkt med den man behöver är man
Page 34 and 35: organisera oss för att möta den s
Page 36 and 37: avgift. Vi förväntar oss också a
Page 38 and 39: Bilaga 2 Kartläggning av inköpta
Page 40 and 41: Bilaga 4 DAGBOK FÖR KOMMUNIKATION
Page 42 and 43: Jag har använt E-post ja nej Jag a
Page 44 and 45: Bilaga 5 DAGBOK BILDTELEFONSAMTAL (

Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?