Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

organisera oss för att möta den snabba teknikutvecklingen. Utvecklingen gäller ju inte bara de områden som berör alternativ telefoni utan även övriga kommunikationsområdet, samt kognition. En kartläggning av nuläget har gjorts och ett arbete med att se över processerna ska påbörjas. Samtidigt görs studiebesök i andra delar av landet för att ta del av idéer om visningsmiljöer och samordning mellan verksamheter. Erfarenheterna från projektet är värdefulla i det fortsatta arbetet med att forma organisation, arbetssätt och rutiner kring dessa frågor. Hjälpmedel och/eller konsumentteknik Frågan om valet mellan hjälpmedel och konsumentteknik har tidigare berörts i samband med beskrivning av behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (Svensk författningssamling, 1982:763) och den etiska plattformen (Socialdepartementet, 1995) ska de med störst behov ges hjälp först, och det ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Det kräver prioriteringar och tydliga riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Är det tydliggjort att det bedömda behovet är hälso- och sjukvårdens ansvar ska den produkt som gör störst nytta i förhållande till kostnaden kunna väljas, oavsett om det är en konsumentprodukt eller ett hjälpmedel. Vad som ska ingå i hälso- och sjukvårdens ansvar kräver politiska beslut. Om landstinget beslutar sig för att vissa produkter är att betrakta som egenansvar, eller gör en ransonering, som till exempel att produkter som kostar under ett visst pris ska betraktas som egenansvar, eller beläggas med egenavgifter, kan det komma att belasta konsumenttekniken. Det är då viktigt att brukare vet på vilka grunder det i så fall har beslutats. Från Hjälpmedelscentralen i <strong>Uppsala</strong> har man börjat rekommendera förskrivning av iPad 2 som alternativ till Micro Rolltalk i ett flertal fall, då den uppfyllt fler behov till ett billigare pris. På Hörcentralen har en dam på 96 år fått en surfplatta förskriven i stället för en fax, vilket bedömdes öka nyttan för henne avsevärt och även var mer kostnadseffektivt för landstinget. På Syncentralen prövades under projektet kombinationen av en privat iPhone och en förskriven punktdisplay vilket utifrån behov också bör kunna vara en möjlighet i framtiden. Om framtida beslut i landstinget skulle innebära att man inte kan förskriva konsumentprodukter är det viktigt att landstinget erbjuder råd och stöd som hjälper brukarna att välja och köpa rätt produkt. Vid osäkerhet om vilken produkt som bäst tillgodoser de behov man har skulle landstinget t ex kunna 31
erbjuda möjlighet att låna/hyra ut produkter under en tid, vilket prövats ibland annat Landstinget i Dalarna. Brukarna kan då få möjlighet att se hur olika produkter tillgodoser de behov man har, och det ökar brukarnas möjligheter att välja rätt. Konsumentprodukter täcker inte alla behov som brukare kan ha när det gäller att kommunicera på distans. Teknikutvecklingen går fort och under projektets gång har det kommit nya eller förbättrade produkter och program. En nackdel är att man inte har samma möjlighet att påverka utvecklingen av produkterna och programmen utifrån brukarnas behov som man har möjlighet till med de leverantörer som tillhandahåller de produkter vi traditionellt förskriver som hjälpmedel för kommunikation på distans. Man kan inte heller vara säker på att funktioner som fungerade bra innan en uppdatering fungerar lika bra för brukaren efteråt. En grundlig behovsbedömning måste vara grunden vid all hjälpmedelsförskrivning och vilken produkt som sedan väljs – hjälpmedel eller konsumentprodukt eller en kombination – måste utgå från hur behovet bäst tillgodoses. Analys och slutsatser Projektet Alternativ till alternativ telefoni har varit en viktig ”igångsättare” för de enheter som arbetar med de aktuella målgrupperna, att mer systematiskt ta sig an frågan kring konsumentteknik och kommunikation på distans. För brukare med talskada och språkstörning är insatserna oftast inriktade på närkommunikation och projektet har bidragit till att även bedöma behovet av, och erbjuda insatser för, kommunikation på distans. Vidare har projektet bidragit till ökad kunskap om vilka behov brukarna har, vilka svårigheter de möts av och vilka behov av råd- och stöd de har. Det ställer krav på såväl organisationen som personalen att rusta sig för att tillgodose de behoven. Framtiden I och med den nya teknikens framfart förväntar vi oss att det förskrivs färre text- och bildtelefoner framöver. Utbyggnaden av 4G kommer att göra konsumentprodukterna än mer användbara och med mindre störningar vid användning av program som Skype. Det kommer troligen också att vara billigare för brukarna att ringa med Skype, även om den beläggs med en 32
Page 1: Alternativ till alternativ telefoni
Page 4 and 5: Sammanfattning Landstinget i Uppsal
Page 6 and 7: consumers with the advice and suppo
Page 8 and 9: ställs nya krav på såväl organi
Page 10 and 11: Bild 1 Organisationsplan Projektäg
Page 12 and 13: teknik. Fyra personer tillfrågades
Page 14 and 15: åda produkterna finns det kameror
Page 16 and 17: a. För att undersöka om produkten
Page 18 and 19: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 20 and 21: mobiltelefon hon har. Tidigare hade
Page 22 and 23: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 24 and 25: Haralds barn bor i andra delar av S
Page 26 and 27: "Du ser solbränd ut" eller "Nu ska
Page 28 and 29: Workshop Intresset för de workshop
Page 30 and 31: Personer med talskador och språkst
Page 32 and 33: direkt med den man behöver är man
Page 36 and 37: avgift. Vi förväntar oss också a
Page 38 and 39: Bilaga 2 Kartläggning av inköpta
Page 40 and 41: Bilaga 4 DAGBOK FÖR KOMMUNIKATION
Page 42 and 43: Jag har använt E-post ja nej Jag a
Page 44 and 45: Bilaga 5 DAGBOK BILDTELEFONSAMTAL (

Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?