Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

More documents

Recommendations

Info

direkt med den man behöver är man också hänvisad till en viss plats, det vill säga där man har sitt hjälpmedel, vilket oftast är i hemmet. Om behovet uppstår på annan plats är man beroende av andras hjälp. Text- och bildtelefonerna begränsar också möjligheterna att kommunicera med vem man vill eftersom de bara går att använda till dem som också har tillgång till motsvarande hjälpmedel. Båda brukargrupperna har påtalat att konsumentprodukter med olika mobila lösningar har förbättrat möjligheterna till delaktighet, men problemet med att på ett mer mobilt sätt kunna nå myndigheter kvarstår eftersom gratisprogram, som till exempel Skype, inte fungerar mot bildförmedlingen. Behoven hos de personer med talskada/språkstörning som ingått i projektet har delvis sett lite annorlunda ut. Gemensamt med ovanstående grupper är att de inte kan kommunicera med dem de vill, men i deras fall på grund av att de inte kan göra sig förstådda via tal när de använder vanlig telefon eller mobiltelefon. En del personer använder sig av TeleTal som är en kostnadsfri och rikstäckande tjänst där man kan få stöd av en tredje person som följer med i samtalet. I övrigt använder de sig inte av förmedlingstjänster, men är beroende av närstående eller personal för att kunna genomföra samtal på distans. Tillsammans med övriga landsting som ingått i försöken har vi skaffat oss en god bild av hur brukarnas behov ser ut, och att konsumentprodukter kan göra nytta och vara ett komplement till de mer traditionella hjälpmedlen. I vissa fall kan de också fungera bättre än de traditionella hjälpmedlen och till ett för hjälpmedelsverksamheten billigare pris. Vi har dock inte upplevt att de aktuella målgrupperna i någon högre grad efterfrågar konsumentprodukter som hjälpmedel, vilket ibland kan vara fallet bland personer med andra typer av funktionsnedsättningar. En orsak kan vara att den stora gruppen brukare av text- och bildtelefoner fortfarande ser konsumentprodukterna som ett bra komplement till de traditionella hjälpmedlen, vilka de ännu inte är beredda att avstå ifrån. Förskrivning, fritt val, stöd I Landstinget i Uppsala län pågår ett projekt för att utarbeta riktlinjer och beslutsstöd för behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning. Målsättningen vid behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning är att behovet ska tillgodoses på bästa möjliga och mest kostnadseffektiva sätt. Det betyder att huruvida den produkt som blir aktuell för att tillgodose behoven är ett ”traditionellt 29
hjälpmedel” eller en konsumentprodukt, är av underordnad betydelse. För att kunna använda behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning krävs att det finns en tydlig politisk viljeinriktning när det gäller vilka behov som ska anses vara hälso- och sjukvårdens ansvar att tillgodose med hjälpmedel. I Uppsala saknas en sådan policy, men när den är utarbetad bör det kunna bli mer tydligt hur man ställer sig till möjligheten att förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel. Under projekttiden har Friare val av hjälpmedel införts i landstinget i Uppsala län för utvalda hjälpmedel inom Hjälpmedelscentralen och Syncentralen. Ett eventuellt införande för hjälpmedel inom hörselvården är under utredning. Vid Friare val, liksom vid traditionell förskrivning, är behovsbedömningen grunden för förskrivning. Behovsbedömningen avgör om problemet ingår i det av landstinget beslutade hälso- och sjukvårdsansvaret. Om så är fallet kan man bedöma och fatta beslut om egenvård, och brukaren får sedan en rekvisition för att själv välja och köpa samt äga produkten. Vi kan inte se några hinder för att produkter för elektronisk kommunikation inte skulle kunna vara möjliga som Friare val. I projektet har vi uppmärksammat att olika brukare behöver ha olika insatser när det gäller råd och stöd för att lära sig och fortsätta använda konsumenttekniken. Vissa personer, oftast yngre med datorvana, kan behöva veta vilka möjligheter som finns och utforskar sedan själva. Andra behöver mer stöd, och vi bedömer att andelen utbildnings- och informationsinsatser av enheternas arbete kommer att öka. Det är svårt för förskrivarna att hålla sig ajour och därför behöver även de ges stöd och information, liksom andra i brukarnas nätverk. Projektresultat - framtida arbete inom landstinget/regionen Inom landstinget pågår ett arbete med politiker för att utarbeta en hjälpmedelspolicy. Erfarenheterna från projektet har bidragit till den bakgrundsinformation om hur hjälpmedelsområdet i Uppsala läns landsting ser ut och vilka frågeställningar man ställs inför, till exempel frågan om möjligheten att förskriva en konsumentprodukt som hjälpmedel. Arbetet väntas vara klart för beslut i början av 2013. Inom förvaltningen Habilitering och hjälpmedel har frågan väckts, från flera enheter, om hur vi inom förvaltningen ska arbeta och på bästa sätt 30
Page 1: Alternativ till alternativ telefoni
Page 4 and 5: Sammanfattning Landstinget i Uppsal
Page 6 and 7: consumers with the advice and suppo
Page 8 and 9: ställs nya krav på såväl organi
Page 10 and 11: Bild 1 Organisationsplan Projektäg
Page 12 and 13: teknik. Fyra personer tillfrågades
Page 14 and 15: åda produkterna finns det kameror
Page 16 and 17: a. För att undersöka om produkten
Page 18 and 19: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 20 and 21: mobiltelefon hon har. Tidigare hade
Page 22 and 23: Effekter på aktivitet och delaktig
Page 24 and 25: Haralds barn bor i andra delar av S
Page 26 and 27: "Du ser solbränd ut" eller "Nu ska
Page 28 and 29: Workshop Intresset för de workshop
Page 30 and 31: Personer med talskador och språkst
Page 34 and 35: organisera oss för att möta den s
Page 36 and 37: avgift. Vi förväntar oss också a
Page 38 and 39: Bilaga 2 Kartläggning av inköpta
Page 40 and 41: Bilaga 4 DAGBOK FÖR KOMMUNIKATION
Page 42 and 43: Jag har använt E-post ja nej Jag a
Page 44 and 45: Bilaga 5 DAGBOK BILDTELEFONSAMTAL (

Slutrapport Uppsala inklusive bilaga 1-6 - Hjälpmedelsinstitutet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?