Nr 7, 2009 - Fastighetstidningen

Bakom fasaden Anders Wijkman
Anders Wijkman är besviken på de politiska
partierna – även sitt eget parti KD. Han dömer
ut regeringens energieff ektiviseringsarbete som
alltför tamt och luddigt och efterlyser mycket tuff are
energikrav både för nya och gamla byggnader.
TEXT HANS HELLBERG FOTO JOHANNA HANNO
ätt rödkindad och rufsig i håret efter en
snabb cykeltur från ett lunchmöte vecklar
Anders Wijkman ut sig i besöksstolen och
knorrar lite om hur besvärligt det är att helt
plötsligt klara all administration själv, när
man är bortskämd med att ha haft ett eget
kansli och sekreterare i tio år och fri tillgång
till viktiga beslutsfattare världen över.
Det är med blandade känslor han
efter tio år lämnar Bryssel och Strasbourg
och den aktiva partipolitiken.
Hans övertygelse om att EU-medlemskapet
är det bästa som hänt Sverige
har stärkts. Han är också imponerad
över den ibland i och för sig mer än lovligt tröga
beslutsprocessen, som ger väl förankrade beslut.
– Visst kan det vara ett ständigt förhandlande.
Samtidigt har du som enskild ledamot långt större
möjligheter att påverka i Europaparlamentet än på
Helgeandsholmen. Det fi nns inga naturliga majoriteter
och ingen ser som sin uppgift att försvara kommissionens
förslag. Allt granskas på sina egna meriter.
Däremot är han bekymrad över den ofta dåliga sakkunskapen
hos de folkvalda. Han använder gärna
kraftuttryck för att förstärka sitt budskap.
– Det är en olycka att så många i dag är yrkespolitiker,
fostrade i en artifi ciell miljö utan direkt
koppling till verksamheten ute i samhället. Av
parlamentets 750 ledamöter var det kanske 10–15
som hade hyggligt grepp om vikten av eff ektivare
energi- och resursanvändning, resten av ledamö-
Det är helt
obegripligt
att regeringen
missade
att koppla
det nya rotavdraget
till
energiförbättringar.
terna blir som en jädra fårskock som lyssnar på den
de tror mest på. Det ser inte mycket annorlunda ut i
Sverige. Själv har jag haft en enorm fördel av många
års arbete i Röda korset, Naturskyddsföreningen,
FN och Styrelsen för u-landsforskning.
Men framförallt är han besviken på de stora partierna
och även sitt eget parti KD, som inte förmår att ta
till sig vetenskapens allt tydligare signaler om att
dagens ekonomiska modeller både hotar att förstöra
klimatet och utarma jordens naturresurser.
– Partierna är fastlåsta i gamla positioner. Kristdemokrater
och högerpartier lyssnar alltför mycket
på storindustrin som har kortsiktiga intressen i nuvarande
system. Vänstern och socialdemokraterna
vågar inte stöta sig med fackföreningsrörelsen, som
också har en konserverande syn på utvecklingen.
– Partierna saknar visioner i dag, det kan bli
förödande på många sätt. Dessutom lyssnar de på
en ekonomikår som inbillar sig att marknaden kan
reglera varje bristsituation och att allt är en prisfråga,
men inte förstår att vatten, luft, skogar och
odlingsmark inte går att ersätta med vare sig andra
resurser eller aldrig så mycket pengar.
Många har undrat varför Anders Wijkman inte
valde miljöpartiet när han gav sig in i politiken på
nytt för tio år sedan. Huvudskälet var att partiet
då var emot EU. Dessutom tvivlade han på att de
gröna ensamma skulle lyckas få gehör för ett nytt
tänk kring ekologi och ekonomi.
– Min utmaning var att få de stora partierna att
tänka nytt, men jag lyckades tyvärr inte särskilt bra.
Miljökämpe
18