Nr 7, 2009 - Fastighetstidningen

Tips & råd Bo tryggt
tiskt för att förebygga den fastighetsnära
brottsligheten. Med hjälp av gemensamma
trygghetskontroller har man gått igenom
området och respektive fastighet.
Utifrån särskilda besiktningsprotokoll
har man kunnat ge förslag på åtgärder till
fastighetsägare, exempelvis om säkerhetsdörrar,
lås och beskärning av träd och
buskar.
✔Höjd nivå på skötsel
Föreningen har också arbetat för att höja
den allmänna nivån på skötseln av fastigheter
och grönområden.
– Vi har till exempel
haft regelbundna
trygghetsvandringar. Det
är ett sätt att tillsammans
med boende se över
utemiljön för att göra den
tryggare och mer lättillgänglig,
säger Pernilla
Hallberg.
En viktig del i framgången
har varit det nära
samarbetet med kommunen,stadsdelsförvaltningen,
och andra lokala myndigheter,
exempelvis polisen. Fortfarande finns en
hög andel socialt boende i området. Men
andelen har minskat.
I samråd med FCH har
myndigheterna börjat
sprida ut det sociala boendet
i större utsträckning
också till andra bostads-
områden. Den breda uppslutningen
av fastighets-
Fungerande lås och larm och
bra belysning är nödvändigt för
att förebygga brott i en fastighet.
Men för att skapa trygghet
krävs också mjukare åtgärder.
Under lång tid har det gjorts många
bra insatser av ansvarsfulla fastig-
hetsägare; exempelvis sektionering
av källare, rejäla lås och säkerhets-
dörrar. Men många av de åtgärderna
har kommit till vägs ände, säger
Gerd Cruse-Sondén på Tryggare
Mänskligare Göteborg, stadens
centrala brottsförebyggande råd.
– Också sociala frågor är nödvändiga
i ett trygghetspaket. Det
handlar inte bara om husen, utan
En
kvartersfest
kan
skapa mycket
mer trygghet än
ökad väktartjänst.
Per Limdal
ägare innebär större tyngd och inflytande
i kontakten med myndigheter.
– Vi verkar till exempel för att gatuförvaltningens
skötsel i området ska fungera
på bästa sätt. Det har invånarna i området
rätt till, säger Per Limdal på Stena Fastigheter
Göteborg, en av de större privata
fastighetsägarna i FCH.
✔Våld i nära relationer
Fastighetsägarna i föreningen tar
ett relativt stort socialt ansvar.
Under 2008 har FCH exempelvis
jobbat med att utbilda
fastighetsskötare för att lära
sig känna igen våld i nära
relationer.
– De klassiska säkerhetsåtgärderna,
som skalskydd,
portlås, säkerhetsdörrar,
kraftiga förråd och bra belysning,
måste fungera. Men
minst lika viktigt är att jobba
med människors trivsel och
trygghet, säger Per Limdal.
Bostadsbolaget jobbar
själva med något man kallar relationsförvaltning,
där boende och samarbetspartners
är en viktig resurs. För att höja
tryggheten och trivseln gäller det att våga
tänka i nya banor, konstaterar Per Limdal.
– Man måste gå utanför lådan. Och
kanske utgå från behov som man inte alls
tänkt på innan, säger Per Limdal.
Stena Fastigheter Göteborg har som
ett led i relationsförvaltning, i samverkan
med stadsdelsbiblioteket inrett ett tvätt-
Sociala kontakter viktiga för trygghet
även om människorna som bor där.
Gerd Cruse-Sondén är utbildad
arkitekt och arbetar med kopplingen
mellan fysisk och social miljö. Hon
har forskat i ämnet trygghet och
följer nyheterna på området. Enligt
henne är det en kombination av fysiska
åtgärder och sociala insatser,
särskilt riktade mot barn och unga,
som ger bäst resultat i socialt
utsatta områden.
En nödvändig beståndsdel för att
vi ska uppleva trygghet är förekoms-
ten av lösa sociala band, det som
på engelska kallas ”weak ties”. Män-
niskor behöver inte känna till allt
om sin granne, men man ska kunna
be honom eller henne om hjälp.
– Lösa sociala band är viktigare
för upplevelsen av trygghet än rätt
belysning, säger Gerd Cruse-Sondén.
Rätt utformad kan den fysiska
miljön i och runt huset uppmuntra
till vardaglig kontakt och bidra till
att skapa sådana band. Det kan exempelvis
handla om att placera ut
sittplatser som får människor att
stanna upp och hälsa och kanske
utbyta några meningar.
– Om du placerar en bänk på
gården, är det viktigt att den står
nära entrén eller intill ett stråk där
människor rör sig. Om man ställer
bänken för långt bort, uppstår inte
den kontakten lika lätt.
stugebibliotek i en fastighet på Fyrklöversgatan
på centrala Hisingen. Här kan
hyresgäster läsa, låna och byta böcker.
– Det har blivit jättepopulärt och är
idag en viktig träffpunkt för många boende,
säger Per Limdal.
✔Fem kronor per
kvadratmeter och år
De fastighetsägare som deltar i FCH
betalar fem kronor per kvadratmeter
bostadsyta för att vara med, bostadsrättsföreningar
betalar hälften. Eftersom Hyresgästföreningen
är positivt inställda till
arbetet har man accepterat en hyreshöjning
på 0,5 procent för de bostadsföretag
som deltar.
Fastighetsägarna sneglar mot området
Norra älvstranden på Hisingen, och hoppas
att centrala Hisingen kan genomgå
en liknande omvandling och bli ett av
Göteborgs mest attraktiva områden.
På lång sikt kan det ge återbäring också
ekonomiskt, tack vare stabilare boende
och ökade fastighetspriser.
– Ännu har vi inte kunnat se någon
ekonomisk förbättring på sista raden. Men
vi får mycket positiv respons för det vi gör
från Göteborgs stad och inte minst har vi
ökat vår kundnöjdhet, säger Per Limdal på
Stena Fastigheter.
LÄS MER PÅ WEBBEN
Göteborgsspecialen
på sid 32–53 och
Barometern, sid 24–25.
Alla Tips & råd sedan
2006 finns på www.
fastighetstidningen.se.
Skötseln bör vara god, men inte
alltför noggrann. Det finns forsk-
ning som visar att välskötta fast-
igheter och grönområden bidrar
till tryggheten, framhåller Gerd
Cruse-Sondén. Men det finns andra
forskare som hävdar motsatsen.
– Går man för långt i skötseln så
att fastigheten blir klinisk skapar
det ångest. Inte minst ungdomar
behöver kreativa miljöer.
Hennes råd för den som vill
dra igång ett trygghetsarbete är
att involvera de boende, kanske genom
att göra en trygghetsvandring.
Varje fastighet och bostadsområde
har sina unika problem och sina
förutsättningar.
– Prata med människorna som
bor där. Vad är viktigt för dem?
Trygghetsarbetet måste utgå från
det.
56 FASTIGHETSTIDNINGEN NR 6 JUNI 2009