Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin

fenomenologisk analysmetod som sker i olika steg. Vad det gäller intervjupersonernas
upplevelse av vad som varit läkande i gestaltterapin så summerar Persson sitt resultat
enligt följande.
”Alla intervjupersoner upplever tillit i relationen till terapeuten. Det är svårt att
särskilja metod från relationen terapeut-klient. Alla har upplevt läkning fysiskt,
känslomässigt och mentalt. Tydligt är att de som gått fler samtalsserier har kommit
längst i läkningsprocessen, uttrycker med större medvetenhet vad som ligger till grund
för läkningen. Det är också de som uttrycker att kvalitén på relationen till terapeuten
varit av djupare karaktär. Läkning är en process som kan ske i en tillitsfull relation och
över tid.
Slutsats: Det viktigaste i läkningsprocessen: Att kontinuerligt få prata med någon som
ger bekräftelse. Att få hjälp med att öppna upp kring känslor och signaler inifrån och
att få hjälp att förstå att läkningen behöver få tid.”
Och i resultatdelen finner jag följande beskrivning av hur informanterna upplever att de
själva har förändrats som ett resultat av gestaltterapi;
”[…] är resultatet att flertalet uttrycker att de ger sig mera tid och värnar sig själva, tar
sig själva på allvar på ett helt annat sätt än före samtalen. Att de lever mer i nuet och
har mindre oro för vad som kommer att hända oavsett om det handlar om deras hälsa,
familjeproblematik eller rollen på arbetsplatsen. Alla formulerar läkning/förbättring
när det gäller fysiskt, känslomässigt och mentalt. Alla uttrycker en större lyhördhet för
sig själva och sina egna behov i umgänge med både ytliga och nära relationer. Att de
genom att ta sig själv på allvar också blivit mer lyhörd/intresserad av att fördjupa sina
relationer utifrån ork och lust, inte utifrån måsten och borden.” (Persson, 2003)
Då upplevd förändring genom forskningsfrågans formulering är relaterad till upplevd
hjälp/läkning av gestaltterapi så efterfrågas inte informanternas generella upplevelser av
förändring. Skulle fler förändringar då framkomma eller är det så att
informanterna/studien härleder alla upplevda förändringar till terapin? Och i så fall, hur
relaterar man förändringarna specifikt till terapin? Kan det finnas förändringar som mer
beror på ”självläkning” då man går ifrån sjuk till frisk?
10(64)