Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin

Min studie visar generellt sett samstämmighet med annan forskning dock med
reservationen att tidigare forskning studerat förändringar under själva rehabiliterings-
perioden till skillnad från min studie som alltså fokuserar på perioden efter genomförd
rehabilitering. Förutom att samma kännetecken, upplevd förändring, har framträtt i stora
drag finns en annan överensstämmelse mellan studierna som är intressant att notera och
det är resultaten pekar på att dessa förändringar, denna utveckling, tar väldigt lång tid.
Vidare visar min studie på att de upplevda förändringarna inte är entydiga utan att ett
förändrat sätt att tänka eller agera kan komma och gå, ibland gör man på ett ”nytt” sätt
och ibland som förr, vilket kan tyda på att det fortfarande är en förändringsprocess som
pågår. Att informanterna ger uttryck för en fortsatt trötthet kan vara en indikation på att
det förhåller sig så.
Just det faktum att denna typ av förändring kräver tid kan höra samman med att det som
förändringarna i grunden baseras på är svåra existentiella frågor. Där en upplevde
genuin och långsiktigt hållbar förändring av tankar och beteende är baserad på att
livssynen och egna värderingar och ideal har blivit omprövade av och integrerade i
individen, det vill säga förändringarna har sin grund i att man följer sina egna genuina
behov och värderingar (kreativ vilja). Med denna syn på förändring så riktas tankarna åt
att det vi här i så fall talar om går under benämningen personlig utveckling och i det
sammanhanget är det svårt att tala om att vara eller bli ”frisk” eller ”färdigutvecklad”.
Men kanske man, via individens upplevelser av tillfredsställelse i livet och eventuellt
upplevd trötthet och begränsad minneskapacitet, kan få en indikation på behovet av
vidare personlig utveckling. Vidare kan man fråga sig om användandet av sjukdomsbegreppet,
diagnosbegreppet, i det här sammanhanget kan förleda oss att titta på
individen bara ifrån ett sjukdomsperspektiv, att det är en patient som ska bli frisk, och
därmed missar att se att det i grunden kanske mer ligger ett behov av personlig
utveckling?
Ovan förda resonemang talar för vikten av att rehabilitering av och preventiv arbete
kring stressrelaterad ohälsa bör inbegripa personlig utveckling baserad på existentiella
frågor. Men detta innebär också att det inte bara är individen som påverkas. De
53(64)