Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin

studie tittar på perioden några år efter rehabilitering gör sig gällande. Informanterna i
studien ”Vägen tillbaka” är mitt upp i ett arbete med att gå från ohälsa och sjukskrivning,
ett tillstånd som ger en tydlig motivation och drivkraft till förändring som
saknas vid hälsa. Vidare menar jag att just det faktum att de befinner sig i en aktiv
förändringsprocess gör att både hinder och framgångar uppmärksammas mer. Men om
detta beror på att informanterna i ”Vägen tillbaka” just är i en aktiv förändringsprocess,
då de ska gå från ohälsa till hälsa, eller om det kanske beror på att de i denna
förändringsprocess får ta del av olika rehabiliteringsåtgärder som exempelvis terapi är
obekant.
En annan skillnad mellan resultaten, som jag också anser påverkas av vilken period i
informantens liv som studeras, är det som i ”Vägen tillbaka” beskrivs som känslan av
att vara bekräftad i det som varit och är på grund av utbändheten. Alla mina informanter
nämner också att de på olika sätt och i någon fas av rehabiliteringen upplevde att de
blev bekräftade på samma sätt som ”Vägen tillbaka” beskriver. Men min studie har
fokus på tiden efter det att rehabiliteringen är avslutad och informanterna åter är i fullt
arbete och då har, av naturliga skäl, omgivningens uppmärksamhet på och kanske även
vetskap om historien trätt tillbaka. Dessutom gav flera av mina informanter uttryck för
att de, efter sjukskrivning och rehabilitering, helst inte på arbetsplatsen talade om vad de
hade varit med om.
Vidare nämns i ”Vägen tillbaka” följande upplevda förändringar;
• Splittring i självbild, nya prioriteringar kan leda till att en gammal identitet inte
längre kan bejakas.
• Starkare i både självkänsla och självförtroende – styrka i att ha mindre behov av
att visa sig duktiga för sig själv och andra.
Denna splittring i självbild upplevde jag i några av mina informanters berättelser men
inte hos alla. Kanske detta kan tyda på att man med tiden förlikar sig med sina
förändringar eller att man efterhand kan ha ett mer nyanserat förhållningssätt där man
kan vara både lite som förr men också, vid behov, vara på det nya sättet?
40(64)