Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin

datainsamling och analys gick till. Där på följer en presentation av studiens resultat.
Och slutligen kommer diskussionskapitlet som bland annat innehåller mina reflektioner
på resultat, metod och jämförelser med annan teori och forskning och avslutningsvis
kommer en konklusion.
2 Teori och forskning avseende stressrehabilitering
I detta kapitel redogör jag för teorier och annan forskning som har anknytning till min
studie. Jag använder […] för att markera borttaget material.
Stressrelaterad ohälsa
Utbrändhet, stressrelaterad (psykisk) ohälsa, utmattningssyndrom, utmattningsdepression,
övermått av arbetsrelaterad stress, är några benämningar som vi i Sverige
använder för i princip samma ohälsotillstånd. Olika benämningar som inte heller har
någon exakt och vedertagen definition. Dock har Socialstyrelsen i en rapport som utkom
2003 bland annat angett diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom. Även om de
ovan nämnda begreppen saknar exakta och vedertagna definitioner så har de alla det
gemensamt att de relaterar tillståndet, ohälsan, till stress. Stressbegreppet utvecklades
från första början under 1940-talet av den ungersk-kanadensiske forskaren Hans Selye
men mycket forskning på området har skett sedan dess. Inte heller här finns idag en
exakt och vedertagen definition men den svenske stressforskaren Aleksander Perski ger
i sin bok Ur balans (2006, s. 41) följande definition av stress;
”[…] ett tillstånd i vilket organismens balans mellan resurser och belastningar
rubbas.”
Denna obalans, menar Perski, kan vara både i form av ett underskott och ett överskott
och båda kan leda till negativ stress. Extrem obalans oavsett under- eller överskott kan
leda till stressrelaterad ohälsa. (Perski, 2006)
Som definition på stressrelaterad ohälsa har jag valt att använda Socialstyrelsens rapport
(2003) för diagnostiska kriterier (se bilaga 1).
5(64)