Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin
Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin
Upplevd förändring efter utmattningsdepression - Gestaltakademin
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Val av analysmetod<br />
Fenomenet forskningsfrågan söker är informantens egen upplevelse av <strong>förändring</strong>.<br />
Fokus kommer alltså att vara på informantens livsvärld (den förnimbara världen som<br />
levs i) – att försöka förstå essensen i informantens upplevelse av <strong>förändring</strong>. Där<br />
essensen av en upplevelse är det som kännetecknar upplevelsen, det allmänmänskliga i<br />
upplevelsen. Valet av metod faller sålunda på en kvalitativ metod och mer specifikt en<br />
fenomenologisk. (Kvale, 1997)<br />
Clark Moustakas (1994) beskriver att syftet med EPP (Empirical Psychological<br />
Phenomenological Method) är att ur innehållsrika berättelser, berättade av personer som<br />
haft upplevelsen, om hur det var då de hade upplevelsen, få fram vad upplevelserna<br />
betyder för personerna. Ur de individuella berättelserna kan den generella eller allmänmänskliga<br />
betydelsen av upplevelsen härledas, med andra ord upplevelsens essens eller<br />
struktur. Och Karlsson (1993) skriver att EPP-metodens syfte är att spåra meningsstrukturen<br />
av ett fenomen, där meningsstruktur av ett fenomen är den invarianta tråden<br />
som går genom alla de olika manifesteringarna av fenomenet. Då syftet med att använda<br />
EPP-metoden överensstämmer med det sökta i denna studie finner jag det lämpligt att<br />
använda EPP-metoden i denna studie. (Karlsson, 1993; Moustakas, 1994)<br />
Forskningsfråga samt val av ett fenomenologiskt perspektiv gör att resultatet av studien<br />
ska presenteras med utgångspunkt från själva fenomenet, informanternas upplevelse.<br />
21(64)