Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
18<br />
terligare områden för småhus som<br />
också byggdes jämsides med den<br />
starka vågen av flerfamiljshus. Det<br />
var en tid för genombrott av radhus,<br />
kedjehus, grupphus och även för<br />
styckebyggda enfamiljshus till skillnad<br />
från de egnahem som flertalet<br />
var tvåfamiljsbostäder. Det var en<br />
tid då större byggföretag uppförde<br />
hela områden till skillnad från när<br />
egnahem tidigare styckebyggts.<br />
Den i historisk jämförelse enorma<br />
utveckling av bostadsstandarden<br />
som ägde rum under efterkrigstiden<br />
medförde att bebyggelsen bredde ut<br />
sig mångfaldigt mera i förhållande<br />
till invånarantal än när samhället<br />
började utvecklas under 1800-talet.<br />
Också offentliga insatser kom att<br />
växa mycket snabbt och ta sig uttryck<br />
i byggande av stora anläggningar<br />
för skola, vård, omsorg och<br />
fritidsaktiviteter. Detsamma gällde<br />
för handel från allt med livsmedel<br />
och hushållsartiklar till drivmedel<br />
för en snabbt tilltagande bilism.<br />
Fritidssamhälle skapas<br />
Semesterreformer och stigande inkomster<br />
medförde också utveckling<br />
av fritidsbebyggelse i anslutning till<br />
alla orter. En viss fritidsbebyggelse<br />
hade börjat växa fram med de första<br />
semesterreformerna på trettiotalet.<br />
Med efterkrigstiden följde emellertid<br />
en långt starkare utveckling.<br />
Utveckling av bilism och busstrafik<br />
innebar nu dessutom att även<br />
trakter längre bort från allfarvägar<br />
kunde utvecklas. Gårdskär är den<br />
ort som varit mest beroende av jord-<br />
och skogsbruk. Med den snabba<br />
rationalisering av dessa näringar<br />
som följde med ökad motorisering<br />
var det också främst Gårdskär som<br />
drabbades av vikande sysselsättning.<br />
Bilismens utveckling medförde<br />
emellertid samtidigt att bygden<br />
kunde leva vidare både för permanentboende<br />
och som en attraktiv<br />
bygd för fritidsboende. Under sextiotalet<br />
kom Gårdskär att för en tid<br />
bli landets mest biltäta ort.<br />
På sextiotalet tillkom också med<br />
Långsand - ett stort helt nytt samhälle<br />
enbart planerat för fritidsboende.<br />
Småhusvåg fortsätter<br />
efter hyreshusepok<br />
Utvecklingen av standard och bebyggelse<br />
kom att fortsätta även<br />
efter 1970- talets inledning då rekordåren<br />
nådde sin höjdpunkt och<br />
då en tydlig befolkningsminskning<br />
tog vid. Hyreshusepoken upphörde<br />
snart helt men kom att följas av<br />
en småhusvåg. Småhusbyggandet<br />
kunde fortgå in på 90-talet bland<br />
annat tack vare fortsatt statligt stöd<br />
till fortsatt höjning av bostadsstandarden.<br />
Stöden bidrog till att större<br />
byggföretag fortsatte att investera<br />
i exploatering av stora områden.<br />
Omsider vidtog emellertid en sämre<br />
allmänekonomisk utveckling och<br />
avveckling av stöd.<br />
Byggande upphör<br />
In på nittiotalet kom byggandet i<br />
det närmaste helt att upphöra. Under<br />
en tioårsperiod därefter byggdes<br />
knappt någon bostad i <strong>kommun</strong>en.<br />
Byggande återupptas<br />
i mindre skala<br />
Med millennieskiftet har följt en mer<br />
gynnsam ekonomisk utveckling och<br />
förnyad byggverksamhet. Det har<br />
då varit fråga om byggande i mindre<br />
skala än tidigare. 2000-talet har<br />
kännetecknats av att enskilda hushåll<br />
byggt om, byggt ut och styckebyggt<br />
friliggande enbostadshus. Det<br />
har till stor del också gällt om- och<br />
tillbyggnader och omvandling av<br />
fritidshus till åretruntbostäder. Det<br />
har nu blivit fråga om större tomter<br />
vid nyproduktion. Senare tids byggande<br />
uppvisar flera gemensamma<br />
drag med den egnahemsrörelse som<br />
översiktsplan älvkarleby <strong>kommun</strong> 2009 - utställningshandling<br />
föregick hyreshusepok och byggande<br />
av småhus i form av rad-, kedje-<br />
och grupphus.<br />
Investeringar i större områden och<br />
av större företag har lyst med sin<br />
frånvaro. Utvecklingen framstår<br />
som ett uttryck både för att enskilda<br />
individer fått förbättrade möjligheter<br />
att verka som byggherrar och<br />
för att bostadsefterfrågan ännu inte<br />
vänt till sådan stabilitet att större<br />
företag visat intresse att investera i<br />
bostadsbyggande.<br />
bebyggelse<br />
I <strong>Älvkarleby</strong> <strong>kommun</strong> finns ca 4 600<br />
bostäder. av dessa är 6 % småhus<br />
(2 952 st), 3% (138 st) upplåtna med<br />
bostadsrätt och övriga 33% (1 90 st) är<br />
hyresrätter.<br />
boendetätheten (boende per bostad) är<br />
2,0. älvkarleby har den lägsta boendetätheten<br />
i länet, där genomsnittsvärdet<br />
är 2,2.<br />
fördelning av bostadsstorlek 2006:<br />
lägenhetstyp<br />
småhus flerbostad samtliga<br />
1 rk+okänd 26 290 316<br />
1 rk 255 299<br />
2 rk 22 6 3 8 0<br />
3 rk 03 3 3 1 0 6<br />
rk 1 110 1 15<br />
> rk 8 2 20 862<br />
totalt 2 952 1 628 580
Change language