Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kolningen och andra bebyggelsegrupper<br />
byggdes vidare inte som<br />
stadskvarter med omedelbar anslutning<br />
till torget utom som skilda<br />
enklaver med ett visst avstånd sinsemellan.<br />
Komplementsamhället Bodarna<br />
Likt i Harnäs hade dessutom ett<br />
kompletterande samhälle börjat<br />
växa fram i allt snabbare takt i Bodarna<br />
– i den mindre bebyggelsesamling<br />
som tidigare funnits där. I<br />
Upplandsbodarna var handeln fri<br />
och olika affärsmän och hantverkare<br />
etablerade sig där i konkurrens till<br />
den verksamhet kring torget som<br />
bolaget styrde över med järnhand.<br />
Avståndet blev emellertid större än<br />
mellan Harnäs och dess komplementsamhälle.<br />
Generalstabskartan<br />
från skiftet mellan 18 - och 1900tal<br />
visar ett tydligt avstånd mellan<br />
Skutskär och Upplandsbodarna<br />
Egnahem avlöser hyreskaserner<br />
Med den begynnande egnahemsrörelsen<br />
från sekelskiftet inleddes ett<br />
nytt skede i Skutskärs bebyggelsehistoria<br />
som också innebar att koncentrationen<br />
av bebyggelse kring<br />
torget minskade. Arbetare fick med<br />
stöd från bruket tillgång till en mera<br />
privat och fri hemvist än en lägenhet<br />
eller en vrå i en hyreskasern.<br />
Nära industrin byggdes det större<br />
området Medora ut från 1908. Tio<br />
år senare tillkom också Kyrkbyn.<br />
Gradvis byggdes också egnahem<br />
söder om Harnäs i Stenvreten och<br />
Lindsäng utmed vägen till vretarna<br />
vid Fleräng. Flerängs egnahemsområde<br />
kom till på 1920-talet. Då påbörjades<br />
också den östra Kyrkslätten<br />
utmed Östra vägen – den historiska<br />
landsvägen mot Norrland.<br />
Med Kyrkbyn och Kyrkslätten kom<br />
den bebyggelse som vuxit upp kring<br />
bruket att närma sig komplement-<br />
Generalstabskartor<br />
1900 och 1878<br />
samhället Bodarna betydligt. Ett<br />
ytterligare steg togs när den västra<br />
Kyrkslätten tillkom på 40-talet väster<br />
om den rakare landsväg (Gävlevägen)<br />
som byggdes på 20-talet och<br />
som innebar att Östra vägen och<br />
Centralgatan kom att befrias från<br />
genomfartstrafik i ett begynnande<br />
genombrott för bilismen.<br />
Hyreshus på nytt i stor skala...<br />
Med efterkrigstiden följde oanat<br />
snabbt en mycket gynnsam allmänekonomisk<br />
utveckling och guldår<br />
för industrin. Nu växte också industriell<br />
verksamhet vid sidan om<br />
sågverk. Nya verksamhetsområden<br />
tillkom såväl i norra och södra som<br />
centrala Skutskär. Nu inleddes också<br />
en omfattande expansion av byggnader<br />
och anläggningar i regi av en<br />
växande offentlig sektor inte minst<br />
med bygge av ett särskilt <strong>kommun</strong>hus.<br />
Det var emellertid i ännu högre<br />
grad ett intensivt bostadsbyggande<br />
som kom att prägla samhällsutvecklingen.<br />
Egnahemsrörelsen kom att<br />
avlösas av en kraftig våg med byg-<br />
gande av flerfamiljshus som fortsatte<br />
ända in på 70-talet i ett skede<br />
när Sverige byggde mest i världen.<br />
Först bebyggdes de fria ängarna vid<br />
Siggeboda.<br />
Den ekonomiska kartan, på nästa<br />
sida, från 1950 talets början visar<br />
bland annat hur flerfamiljshus börjat<br />
tillkomma vid Centralgatan och<br />
Pensionärsvägen.<br />
och rivningar...<br />
En hel del av flerbostadshusen uppfördes<br />
emellertid också i den ursprungliga<br />
bruksbebyggelsen. Det<br />
mesta av de äldre husen kom efterhand<br />
att rivas för att ge plats för nya.<br />
Med byggnadsvågens höjdpunkt<br />
kom omfattande expropriationer<br />
och rivningar också i det gamla<br />
Upplandsbodarna. Många byggnader<br />
togs bort för att ge plats åt det<br />
nya Hårsta.<br />
Bruket och Bodarna växer ihop...<br />
Med den omfattande utbyggnaden<br />
inpå sjuttiotalet kom det gamla<br />
översiktsplan älvkarleby <strong>kommun</strong> 2009 - utställningshandling<br />
21