Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Översiktsplanen, lågupplöst (14 MB) - Älvkarleby kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
20<br />
1.6 utveCklingen<br />
i <strong>kommun</strong>delar<br />
1.6.1 skutskär<br />
Med Skutskär menas här tätorten<br />
Skutskär och den spridda bebyggelsen<br />
i anslutning till tätorten; Grekland,<br />
Bäcken.<br />
Skutskärs historia som ort börjar<br />
först på 1860-talet. Före denna tid<br />
omtalas Skutskär endast som en<br />
lastageplats för bruken i Älvkarleö<br />
och Söderfors. Det växte upp kring<br />
en enda industri under industrialismens<br />
genombrott. Norrmännen<br />
Astrup och Sörensen fann platsen<br />
lämplig för etablering av ett ångsågverk.<br />
Dalälven skulle användas för<br />
flottning av timmer från Dalarna<br />
och läget vid Dalälvens mynning<br />
var idealiskt.<br />
Kort och explosiv historia<br />
Skutskär har således en kort och<br />
snabb historia – inte mycket mer än<br />
Häradskarta 1864<br />
ett sekel lång. Idag finns här <strong>kommun</strong>ens<br />
klart största samhälle, men<br />
länge var detta snarast den minst<br />
befolkade delen. I jämförelse med<br />
<strong>Älvkarleby</strong> och Gårdskär fanns här<br />
genom många århundraden endast<br />
ett fåtal gårdar – med namn som<br />
Siggeboda, Näsboda, Tebo, Hårstan<br />
och Kullen – troligen från början<br />
fäbodar till gårdar i <strong>Älvkarleby</strong>. Den<br />
största husgruppen uppstod efterhand<br />
på Rotskär. Där fanns för en<br />
tid också ett frö till en större etablering.<br />
Kronan grundade på 1500-talet<br />
ett varv för stridskepp och Johan<br />
III hade till och med planer på att<br />
etablera en köping där. Varvet kom<br />
emellertid att avvecklas tämligen<br />
snabbt och därmed även tankar på<br />
stadsbyggande.<br />
Grundläggandet av Harnäs järnbruk<br />
på 1600-talet blev i stället den första<br />
större etableringen. Intill Harnäs<br />
växte efterhand också upp ett komplementsamhälle<br />
där brukets ”järnhand”<br />
kompletterades med frihetliga<br />
alternativ. Men det skedde på<br />
översiktsplan älvkarleby <strong>kommun</strong> 2009 - utställningshandling<br />
andra sidan dagens gräns mot Gävle<br />
– i Ytterharnäs. Häradskartan från<br />
1864 visar ett Skutskär med endast<br />
ett fåtal gårdar.<br />
Sågverkssamhället<br />
Först med etableringen av sågverket<br />
1868 vid den naturliga hamnen<br />
med ”Skutskäret” inleddes en riktigt<br />
stark bebyggelseutveckling. Den<br />
första bostadsbebyggelsen bestod<br />
visserligen i kojor och snabbt hoptimrade<br />
baracker –”sommarrum”<br />
för säsongsarbetare (sågverket stod<br />
stilla på vintern) med eldstad i mitten<br />
och hål i taket för rök. Snabbt<br />
började emellertid också ett väl ordnat<br />
bruk att skapas.<br />
I början av 1870-talet började det<br />
stadslika Torgets bebyggelse att<br />
komma till – hus med 15 - 20 kökslägenheter<br />
(fyrspisrum) i två våningar.<br />
Där fanns allt som arbetarna<br />
behövde: handelsbod, ölstuga, samlingssal,<br />
festplats mm. Snabbt kom<br />
också ytterligare bebyggelse med<br />
Nyhamn, Svarthamn, Holmen,<br />
Kolningen och Haga liksom Gagnef<br />
och en bostadskasern i Bultbo.<br />
1874 arbetade 567 vid bruket och<br />
1898 knappt 2200. Utvecklingen<br />
kom att fortsätta lika snabbt. Sågen<br />
blev för en tid inte bara Sveriges<br />
utan världens största och 1894<br />
tillkom massatillverkning. Kommunens<br />
befolkning kom att fyrdubblas<br />
fram till 1920-talet.<br />
Fram till första världskriget var bebyggelsen<br />
tämligen koncentrerad<br />
till industrins närhet även om Torget<br />
gradvis kom att förlora sin roll<br />
som allenarådande centrum. Bland<br />
annat tillkom frikyrkor i bebyggelsens<br />
utkant medan den allt starkare<br />
arbetarrörelsen inte tillätts bygga<br />
möteslokaler eller folkpark på den<br />
vidsträckta bolagsmarken.
Change language