KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

More documents

Recommendations

Info

80 En annan liknande, men ändå skild, aspekt är viljan att bli sedd i landskapet. Detta ska inte förväxlas. Att se är att på något sätt övervaka och kontrollera, att bli sedd är att på ett annat sätt påverka sitt landskap. Platsens närvaro är ständigt påtaglig för andra som rör sig i landskapet. Genom olika slags manifesteringar blir man en del av landskapet på sätt som samtidigt kan legitimera och öka ens roll i landskapet. Stefan Bergh har studerat megalitgravar och visat att man kan se att gravarnas läge och utformning använder det fysiska landskapet för att uttrycka sina syften, transformerar landskapet till ett rituellt rum (Bergh 1995). Utplånandet av bronsåldershögarna och omformandet av kulturlagren i Uppåkra kan kanske ses i ett sådant perspektiv. Det är möjligt att man använt dem för att knyta landskapet till sig och visa att man är mäktig till förändringar. Det kan till och med vara så att berättelser och mytologier varit knutna till högarna och att man på detta sätt inverkat både på det fysiska och det mentala landskapet (jämför med Lindell & Thomasson i denna volym). Alla samhällen omformar, påverkar samt bygger in mening och betydelse i sitt landskap. Man har påverkat landskapet i avsikt att det skulle påverka de som rörde sig i det på vissa sätt. Upplevelsen av ett landskap och av rörelsen i detsamma är därför mycket betydelsefullt (jmfr. Tilley 1994). Vad har då Uppåkra representerat i landskapet? Platsen har haft ett läge i landskapet som gett möjlighet till full uppsikt över det och dessutom har det monumentala läget gjort att hela regionen ständigt varit medveten om platsen. Att de viktigare vägarna i området går genom eller intill platsen har naturligtvis förstärkt detta ytterligare. Det är otvetydigt att platsen, även om spåren efter detta delvis suddats ut under senare förändringar, satt en mycket stor prägel på landskapet. Genom sin samling av viktiga funktioner har man också tvingat människor att röra sig på ett speciellt sätt i landskapet, något som i sig kan generera kommunikationsleder. En centralitet av detta slag är inte konstant, utan måste hela tiden befästas och återskapas. Detta har till exempel skett genom ritualer, de funktioner som varit knutna till platsen och den prestige man kunde ge uttryck för genom ovanliga och exklusiva föremål. Järnålderns Uppåkra var centralt i sitt landskap, både med hänsyn till funktioner och till läge. Vad gäller faktorer som kommunikation, synlighet och kontroll har platsen ett utmärkt läge. Materialet visar också att man på denna plats har haft möjlighet till en mycket hög materiell standard och materiellt överflöd. Under medeltiden möter oss Uppåkra, liksom exempelvis Lejre och Järrestad, som en vanlig by, en bland alla andra medeltida kyrkbyar. Utifrån hypoteserna om ett gods och om en genomgripande påverkan på landskapets funktion och organisation under järnåldern, är landskapet mycket förändrat. Nya platser möter oss, till exempel Lund och Borgeby. Kyrkor berättar om en ny religion. Byarna runt omkring den gamla Uppåkra-platsen bär nästan undantagslöst unga ortnamn. Vad har hänt i landskapet?
Det nya landskapet Landskapet som det möter oss i medeltiden är ett annat än det järnålderslandskap som Uppåkra är en representant för. Stora och genomgripande förändringar har skett i västra Skåne. Vid närmare anblick visar det sig att många av dessa förändringar ägt rum redan under den allra tidigaste delen av medeltiden, i vissa fall redan under vikingatid. Någon längre tidsperiod har inte förflutit mellan Uppåkras storhetstid och detta nya landskap. Snarare har det varit fråga om stora förändringar som ägt rum i landskapet under en begränsad tid. Alla har inte skett samtidigt, utan landskapets temporalitet måste framhållas. Vid 900-talets slut möter vi den danska kungamakten i Borgebys ringborg och den spirande kristna staden Lund. Under följande decennier följer kyrkor och nya kristna begravningsseder, runstenar och ansatser till bybildning. Den gamla typen av centra, järnålderns centralplatser, fokusplatser och storgårdar, försvinner och följs gradvis av en ny typ av centralitet i landskapet, medeltidens urbaniserade platser. En översiktlig blick på det arkeologiska materialet från övergången mellan vikingatid och medeltid i västra Skåne visar ett väl etablerat landskap, där många platser framhäver sig. Genom landskapet löper kommunikationerna, materiella lämningar av människors kontakter med varandra. I västra Skåne har kommunikationslederna fått dras med stor hänsyn till vattendrag, lämpliga å-överfarter, våtmarker och tidvis våta områden (se exempelvis Erikson 2001). Kommunikationerna är återanvända mönster för människornas rörelser i landskapet, skapade som resultat av ett visst mönster men också möjliga att använda för att utnyttja och förändra rörelsemönstret – och även makten – i landskapet. Man kan se kommunikationernas stora betydelse och potential i de stora förändringar som sveper genom det västskånska landskapet vid vikingatidens slut och medeltidens början. Det medeltida landskap som möter oss i det arkeologiska materialet och de skriftliga källorna kan alltså betecknas som ett nytt landskap, ett landskap som på flera sätt skiljer sig från järnålderns landskap i området. Vad har hänt i landskapet? Innan en mera detaljerad diskussion av detta, vill jag ge en reflektion av det större historiska ramverk förändringarna varit en del av. Vikingahövdingar och medeltidskungar Kung Gorm den Gamle är den förste danske kung som efter ett långt uppehåll träder fram ur historiens dimmor. Han har förevigats genom Jellingemonumentens runstenstexter och i honom möter vi sannolikt en kung med någon form av regional makt över Jylland. 81
Page 1 and 2: KUNGEN OCH LANDSKAPET Förändringa
Page 3 and 4: Västra Skåne är ett av Skandinav
Page 5 and 6: är så lika att det måste rört s
Page 7 and 8: I Lomma fanns en av västra Skånes
Page 9: slaviska knivändesbeslag och ett e
Page 13 and 14: 30 fortifierade och garnisonförsed
Page 15 and 16: kombinerade England och Danmark med
Page 17 and 18: Likadana scener uppträder exempelv
Page 19 and 20: vägar, å-övergångar och hamnar.
Page 21 and 22: En borganläggning måste ses som e
Page 23 and 24: Lund Roskildekrönikan från kring
Page 25 and 26: edan under perioden 1000-1020. Prod
Page 27 and 28: Här fanns betydelsefulla individer
Page 29 and 30: skönja en slags medveten strävan
Page 31 and 32: Figur 5. Översiktlig karta över d
Page 33 and 34: der var ham en huld herre. Han flyg
Page 35 and 36: Slutord Artikeln har försökt att
Page 37 and 38: Ser man till kartan över området
Page 39 and 40: Litteratur Aaman Sørensen, M., Jep
Page 41 and 42: Callmer & E. Rosengren. Hallands L
Page 43 and 44: Staecker, J. 1999. Das Enkolpion vo

KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?