KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

Här fanns betydelsefulla individer som deltagit i krigstågen västerut. De
hade där mött en stark kungamakt och administration och sett hur kristendomen
befäste och ritualiserade den kristne kungen.
Grunden till Lund har ofta sökts ur ekonomiska förklaringar. Det ekonomiska
motivet kan naturligtvis ha varit viktigt, men man får inte glömma att
även andra saker kan ha varit betydelsefulla. Jag vill se anläggandet av Lund
som en av de viktigaste kungliga symbolhandlingarna i västra Skåne under
övergången mellan vikingatid och tidig medeltid. Blotta existensen av planerad
bebyggelse kan ha varit status-höjande i landskapet, som en manifestering
av förmågan att strukturera, förändra och reglera landskapet (Liddiard
2000, s. 57). Ett landskap upplevs ofta som oföränderligt av de människor
som lever i det, landskapet har legat där i alla tider. Detta är naturligtvis en
falsk bild, men den starka mentala aspekten av en förändring av landskapet
har påverkat de som levde inom det. En plats som Lund, med gatunät, kyrkogård
och kyrkor, måste ha stått i stark kontrast mot resten av det senvikingatida
och tidigmedeltida landskapet i området. Lund har framhävt
den nya kristna religionen, med den betydelse denna hade för synen på kungamakten.
Platsen har med sin kyrkliga-religiösa topografi manifesterat detta
i landskapet.
Lund var kungalev i Torna härad (och möjligen även för Bara och Harjagers
härader) och har ett kommunikativt läge i landskapet som inte är helt
olikt de andra kungalevens (Andrén 1980). I Lund har dock kungamakten
genom kyrkor, myntning och urbanisering manifesterat sig på ett helt annat
sätt än på de mera ordinära, normala kungalevsorterna. Lund visar på många
sätt engelska drag och har sin stora etableringsperiod under samma tid som
då Danmark och England är förenade under en kung, Knut den Store. I
England mötte Knut ett rike där städerna länge varit av mycket stor betydelse
för kungarnas styre av landet. De engelska städer som mötte honom,
och även andra englandsfarare, var väletablerade, många med både reglerade
marknader och reglerat gatunät. De hade viktiga administrativa funktioner
och flera hade försvarsverk av olika slag. Det är också sannolikt att
dessa inspirationer ledde till förändringar i Danmark, eftersom det var just
under Knuts tid som stadsutvecklingen här förändrades märkbart. Hill har
presenterat ett antal trender som kan skönjas i den engelska stadsutvecklingen
under Knuts regenttid. Nya städer anlades och de som redan existerade utvidgades.
Den nya politiska situationen ledde till att flera urbaniserade
tillflyktsborgar kunde överges. Det finns också tecken på medvetna bestraffningar
av en del städer som möjligen hade varit allt för lojala gentemot de
tidigare engelska kungarna. Detta gäller i synnerhet London, något som enligt
Hill styrks av den omfattande danegeld som avtvingades staden i sig samt
tendenserna till framhävande av Winchester som huvudstad. I Winchester
manifesterade Knut sig som regent och sin familj på flera sätt (Hill 1994).
Till staden kan många viktiga aspekter av Knuts kungaskap knytas. Han
97