KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

88
förändrade kungamakten; omfattande gåvor till kyrkan förväntades av en
god kristen kung.
En företeelse som uppträder både i det anglo-saxiska England och det
ottonska Tyskland, och även senare i Skandinavien, är det kungliga helgonet.
Ett sådant stärkte förhållandet mellan kyrkan och kungahuset än mer och
framhävde också kungafamiljens speciella status. Även icke-helgonförklarade
medlemmar av kungahuset framhävdes genom uppförande av sakrala byggnader
med kungliga gravmonument (Leyser 1979, s. 81, 91, 105; Lawson
1993, s. 122).
Peter Carelli har visat att kung Niels (1104–1134) var den förste danske
kung som skrev sig som Dei Graca Rex Danorum (Carelli 2001, s. 211f).
Att som regent beteckna sig som regent av Guds Nåde var dock som jag
visat inget nytt, utan hade vid 1100-talets början praktiserats länge i exempelvis
de karolingiska, anglo-saxiska och tyska rikena.
Med sina resor och erövringar västerut mötte de danska senvikingatida
kungarna denna nya kristna, medeltida kungamakt i en av sina starkaste
former. Det finns alla tecken på att i varje fall Knut den Store också anammat
den. Detta, samt kulturmötet i stort, har haft avgörande konsekvenser
för utvecklingen också i de ’gamla’ danska områdena.
Genom medel som landscaping har man försökt befästa och skriva in
den nya kristna kungamakten i landskapet. Genom införande och samarbete
med kyrkan har man fått ett symbol- och formspråk som framhävt de
kristna kungarna på nya sätt, omöjliga i det äldre samhället.
Kungarna, eliten och fenomenet landscaping
Med medeltiden möter oss ett nytt landskap i västra Skåne. Med grunden i
yngre järnålderns landskap har förändringar i samhället och maktutövningen
danat något nytt, avsatt i form av ett förändrat landskap. Omgestaltandet
av landskapet är resultatet av medvetna handlingar och förändringar av det
gemensamma landskapsrummet, landscaping. Alla landskap har en mental
sida som upplevs av de som brukar och rör sig i dem. Även en ’mindre’
handling, såsom resandet av en runsten, kan därför få stor betydelse i det
samtida landskapet. Förändringarna i västra Skåne bör ses i samband med
varandra och i ljuset av att de högre sociala skikten och kungamakten mött
nya förhållanden framför allt i England.
Kungarna i landskapet
Landskapet i västra Skåne är flackt och idag mycket lätt att röra sig i. I äldre
tider utgjorde dock de tre större åarna och den stora mängden mindre bäckar
och våtmarker avsevärda hinder i landskapet. I själva verket gjorde landskapets
utseende att man vid längre resor var hänvisad till ett mindre antal