KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

Slutord
Artikeln har försökt att utifrån ett brett arkeologiskt material och en historisk
kontext sätta in utvecklingen i västra Skåne under sen vikingatid och
tidig medeltid i ett landskapsarkeologiskt perspektiv. Undersökningen har
visat på kommunikationernas avgörande betydelse i detta och på kungarnas
strategi och inspirationskällor vid maktetableringen i området.
Artikeln har försökt argumentera för att en betydande del av landskapets
förändringar har sitt ursprung i ’den andra vikingatidens’ omfattande färder
till England. Under en stor del av den diskuterade perioden var Danmark
och England förenade under en kung, Knut den Store. Även om han inte
besökte Danmark mer än ett fåtal gånger sedan han blev regent, så måste
situationen skapat ett omfattande utbyte av tankar och idéer – och av människor.
De omfattande vikingatågen och den senare politiska situationen gav
stora delar av samhällets högre sociala skikt (och även andra) tillfälle att
möta och lära känna en delvis annan värld. I England mötte man och blev
sedermera del av ett samhällssystem med väl utvecklad administration och
organisation, en värld där regentens och de mäktiga samhällsskiktens möjligheter
och förutsättningar var helt annorlunda mot hemma. Englandstågen
har sannolikt också medfört förändringar inom den lokala eliten, både i
västra Skåne och på andra platser. De gav ett okänt antal människor möjlighet
att utanför det egna samhällets konventionella ramar skapa välstånd,
rikedom och ett statusfyllt rykte.
De omfattande förändringarna i det västskånska landskapet bör ses mot
bakgrund av den övergripande politiska och kulturella utvecklingen. Englandstågen
har skapat ett möte med ett administrativt och organisatoriskt
väl utvecklat medeltida kristet kungarike med en kristen uppfattning av kung
och kungamakt. Genom att färderna dessutom resulterade i att Danmark
och England under flera decennier hade ett gemensamt överhuvud kunde
förståelserna av dessa strukturer fördjupas. Englandstågen gav dessutom ett
okänt antal deltagare stora ekonomiska resurser som kunde omsättas i att
omforma landskapet på olika sätt.
Under sen vikingatid sker som sagt stora förändringar i maktens landskap
i hela södra Skandinavien. Vid denna tid tycks de äldre centralplatserna
tyna bort och dö ut. I närheten av dem finner man ofta yngre centra, präglade
av en kristen kungamakt, kyrkan och nya administrativa idéer. De nya
platserna i landskapet har ofta ett till synes genomtänkt läge i förhållande
till den äldre centralplatsen och kommunikationerna. På en översiktlig karta
över kommunikationerna i landskapet (se fig. 6) är det tydligt att området
kring Lund och Uppåkra är ett kommunikativt knutpunktsområde, att det
kommunikativt sett rör sig om en enda plats i landskapet.
105