KUNGEN OCH LANDSKAPET - Uppåkra

108
Tydligt är dock att man genom kontroll över dessa punkter i landskapet
också vunnit betydande kontroll över landskapet i stort. Det är också, menar
jag, tydligt att möjligheter och inspirationer till denna etablering inhämtats
under färder västerut. Intryck från den samtida kristna kungamakten i
stora riken som det anglo-saxiska och det tyska bör heller inte underskattas.
Kungaleven har inte tagits upp till någon större diskussion i denna artikel,
men även dessa har varit led i denna utveckling. De har varit kungliga brohuvuden
i det lokala landskapet.
Den lokala eliten har följt kungarnas exempel. De har rest runstenar och
uppfört kyrkor på sina tomter i hembyarna. Sådana skeenden har tidigare
konstaterats bland annat i Lisbjerg i Danmark och i Bjäresjö i Skåne (Jeppesen
& Madsen 1989; Aaman Sørensen, Jeppesen & Madsen 1995).
En jämförelse mellan fyndmaterialet mellan Uppåkra och Lund vid 1000talets
början visar på ett i många delar likartat fyndmaterial, till exempel
tycks metallföremålen representera samma typer exempelvis Urnes-spännena
(Anglert & Huttu 1999 s. 294). Utvecklingen har dock gynnat den nya kristna
staden och inte den av hävd sedan länge centrala platsen i landskapet.