Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Bo hållbart – åtgärder kring energi och varor i våra bostäder SOU 2005:51 4.5 Huvudstrategi 5: Stimulera användningen av ”Göteborgsmodellen” för utfasning av skadliga varor och kemiska ämnen i hushållen 4.5.1 Mina utgångspunkter I missivet till delbetänkandet ”Hållbara laster”, HL, utlovar jag att kemikaliefrågorna kommer att behandlas i slutbetänkandet. Jag gör det här i bostadskapitlet, även om jag är väl medveten om att problematiken även innefattar ämnen i livsmedels- och transportsektorerna. Det moderna välfärdssamhället vilar i hög grad på en avancerad och mångfaldig användning av syntetiska kemikalier. De finns i vårt vardagsliv och bidrar på många sätt till att göra tillvaron enkel och komfortabel. Men de har även, som bekant, en mörkare baksida. Världens samlade kemikalieproduktion har ökat från 7 miljoner ton/år 1950 till cirka 400 miljoner ton/år idag (2005). OECD beräknar att värdet av den globala kemikalietillverkningen kommer att växa med 85 procent mellan 1995 och 2020. Människor utsätts för kemikalier både i arbetet och på fritiden. Ämnen kan läcka ut från varor under användning, men också fortfarande – trots en del framgångsrika åtgärder – från jordbruk, biltrafik och industrier. Den globala handeln innebär att flertalet kemiska produkter och ämnen i Sverige har tillverkats i andra länder. Svenska företag tillverkar eller importerar drygt 64 000 kemiska produkter (Kemikalieinspektionens produktregister). Mer än 30 000 kemiska ämnen finns f.n. på marknaden inom EU. Endast 5 000 har testats och bedömts när det gäller deras effekter på hälsa och miljö. Övriga har vi ingen eller mycket dålig kunskap om. Somliga av dem är långlivade och s.k. bioackumulerande, i vissa fall cancerframkallande respektive mutagena, reproduktionsskadande eller hormonstörande. Effekterna av användning och utsläpp kan vara kraftigt fördröjda. I genomsnitt 300 främmande ämnen har återfunnits i bröstmjölk. EU:s nya framväxande kemikalielag, REACH (Registration, Evalutation and Authorisation of Chemicals) går bl.a. ut på att tillverkare och importörer åläggs att analysera och redovisa om deras ämnen medför risker och vilka säkerhetsåtgärder som behövs. Cirka 30 000 ämnen skall registreras före år 2016. Ämnen med särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö får inte användas utan 104
SOU 2005:51 Bo hållbart – åtgärder kring energi och varor i våra bostäder särskilt tillstånd. En ny kemikaliemyndighet i Helsingfors skall tillsammans med EU:s medlemsstater administrera systemet. Sveriges riksdag har antagit 15 miljökvalitetsmål, därav ett om Giftfri miljö, med delmål om utfasning av särskilt farliga ämnen och sanering av förorenade områden. Jag skall nu presentera några lyckade insatser som gjorts för att minska användningen av tre vardagsprodukter med potentiella gifteffekter på miljö och hälsa: bildäck, båt- och gräsklipparbensin samt målarfärg. Genom en unik dialogmetod, här kallad Göteborgsmodellen, har tillverkare och offentliga upphandlare kunnat komma överens om att fasa ut mer eller mindre farliga produkter och ersätta dem med goda alternativ. Modellen har utmejslats genom ”trial and error”-metodik i ett antal projekt där syftet har varit att försöka hälso/miljöanpassa stora kemiska produktflöden i samhället. Bakgrunden är att man i Göteborg sedan början på 1990-talet bedrivit ett okonventionellt arbete med att försöka förändra kemiska produkter i hälso/miljöanpassad riktning. I början av 2000-talet fick detta arbete en fastare form genom bildningen av Projekt Grön Kemi. Grön Kemi styrs idag av olika miljöaktörer i Västsverige som Göteborgsregionens Kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra Götalandsregionen samt Business Region Göteborg (www.gronkemi.nu). I FÖRDJUPNINGSTEX- TER, s. 201 beskrivs mer i detalj hur metodiken i Göteborgsmodellen är uppbyggd och hur man gått tillväga. Härnedan skall jag nu först kort beskriva några resultat, och därpå lägga förslag till hur Göteborgsmodellen borde kunna användas som ett värdefullt komplement till det traditionella, myndighetsbaserade kemikaliearbetet. 4.5.2 Tre vardagsnära exempel Exempel 1: Giftfria bildäck Varje år förbrukas drygt 60 000 ton däck i Sverige. Närmare 1 liter cancerogen olja (HA-olja) ingår i varje personbilsdäck. Denna olja är inte bunden i gummit utan sprids ut i miljön bl.a. genom däckslitage längs våra vägar. 1996 kom det första regummerade däcket utan HA-olja på den svenska marknaden, och 1997 presenterade Continental/Gislaved 105
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52: Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 83 and 84: 4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86: SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 101: SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 107 and 108: 5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110: SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 131 and 132: Locka till immateriell konsumtion S
Page 137 and 138: Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140: 9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 153 and 154:
SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204:
SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206:
SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208:
SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210:
SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212:
Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?