Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen SOU 2005:51 butikens påverkan på konsumentens köp av miljömärkta och ekologiska livsmedel. Frågor som profilering, sortiment, kampanjer och butiksledningens engagemang är sådant som borde studeras närmare. ”Att koppla egenskapen ekologiskt producerad mat med andra åtråvärda egenskaper, som smak och grad av vidareförädling, skulle sannolikt bredda marknaden för produkterna” konstateras i CUL-rapporten ovan. I samma rapport skriver man: ”Slutsatsen att objektiv information ska vinna över fler konsumenter åt det ekologiska hållet är enkel att dra, men baseras på en stark tilltro till rationalitet hos konsumenten – en sådan rationalitet som man ofta kritiserar ekonomer för att tillskriva människan. Ersätt rationalitet med tillit och bilden blir en annan. Marknadsföring handlar inte om rationalitet, den handlar om att tillfredsställa mänskliga behov. Dessa behov är inte av den fysiologiska art som naturvetare och konsumentupplysare gärna föreställer sig. Marknadsföring handlar också om känslor.” Kunskaperna om konsumenternas beteenden ökar steg för steg. I ett examensarbete vid SLU drar Mikaela Lönn slutsatsen att kunskap om ekologisk produktion ökar försäljningen av ekologiska produkter i butik. En positiv inställning hos konsumenten och en stimulerande inköpssituation i butiken betyder mer än priset. Det finns således en hel faktorer och företeelser som alltjämt är höljda i dunkel och som behöver analyseras och studeras närmare. Slutsatser Jag gör följande bedömningar: • På kort sikt (2–3 år) kan man åstadkomma marknadsmässigt intressanta ”lyft” för miljömärkta och ekologiska produkter i Sverige, genom ett kraftfullt stöd till marknadsföring och folkupplysning. Se mitt förslag om ”Grönt körkort” för butiksanställda, se 3.5.3. • En ökad efterfrågan kommer att stimulera företag att svara upp mot denna, vilket kommer att ge intressanta sekundäreffekter. Konkurrenssituationen skulle öka och därmed skulle det (ånyo) finnas företagsmässiga incitament för att öka graden av miljöprofilering. Detta skulle i sin tur ge möjligheter för att höja ambitionsnivåerna i regelverken. 162
SOU 2005:51 Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen • Marknadsföringen måste kunna ske utan risk för att drabbas av negativa bieffekter.. Därför måste, som jag föreslår i 2.3, en översyn göras av marknadsföringslagens bestämmelser om informationskrav m.m. • Man kan ”trigga” hela området genom att föra in klimatfrågan som en överordnad och medialt igenkännbar dimension. Detta skulle också ge de företag, som idag bedriver ett progressivt utvecklingsarbete utan att kanske kunna räkna hem detta, möjligheter till en profilering. Jag tror dock inte att klimatfrågan på kort sikt skall hanteras inom ramen för nuvarande miljö- och ekologiska märkningar, utan snarare drivas separat. • Det finns generationsskillnader i synen på miljömärkning. 40- och 50-talister tänker sannolikt på pionjärarbete och nydaning, medan yngre generationer tycks uppfatta miljömärkning – möjligen med undantag av KRAV – som en ”etablissemangsmärkning”. Detta talar i så fall för särskilda insatser riktade mot ungdomar och skolan. Konsumentverkets breda arbete. Fördjupning till 2.9 I regeringens skrivelse ”En svensk strategi för hållbar utveckling” (skr. 2003/04:129) presenteras verktyg som innefattar de tre dimensionerna av hållbar konsumtion. Dit hör sektorsintegrering med andra politikområden och där Konsumentverket får en tydlig roll att ta initiativ och driva samordning. Dit hör även dialog och frivilliga avtal med producent- och handelsled, där även kommuner och frivilligorganisationer kan vara med. Konsumentverket är också här sedan länge en nyckelspelare. I 4.5.3 föreslår jag att Konsumentverket ges ansvaret att driva en nationell dialog om kemikalierna med näringslivet, enligt den metod jag valt att kalla Göteborgsmodellen. Kunskapsförmedling är en kärnverksamhet för Konsumentverket som bl.a. driver en välbesökt webbplats med värdefull information för konsumenter, ett s.k. Lärarrum för kunskapsutveckling inom skolan och tidskriften ”Råd & Rön” en annan värdefull kanal med motsvarande ambitioner och möjligheter. Konsumentverkets erfarenheter från hushållsekonomiska analyser och budgetrådgivning kan utvecklas vidare och utgöra en bra grund för konsekvensanalyser och hållbarhetsbedömningar. 163
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86:
SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108: 5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110: SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 131 and 132: Locka till immateriell konsumtion S
Page 137 and 138: Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140: 9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 157: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 201 and 202: Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204: SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206: SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208: SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210:
SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212:
Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?