Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Bo hållbart – åtgärder kring energi och varor i våra bostäder SOU 2005:51
aget till grannen är betydande. Dessutom är det mycket tveksamt
om de boende verkligen sänker sin inomhustemperatur för att tjäna
20–30 kr per månad och grad. I projekt som bostadsföretaget
Poseidon i Göteborg genomfört kan man konstatera att hyresgästerna
tvärtom ofta väljer en högre inomhustemperatur (ca en grad),
än den som föreligger i det övriga fastighetsbeståndet.
Min största invändning mot individuell värmemätning är dock
att ansvaret för energihushållningen i praktiken flyttas från fastighetsägaren
till hyresgästen. Det rimmar dåligt med intentionerna i
EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som går ut på att
byggnader skall energideklareras i syfte att locka fastighetsägare att
genomföra energihushållningsåtgärder.
När totalhyra en gång infördes – alltså inklusive värmekostnaden
– blev det lönsamt för fastighetsägarna att spara energi. Återinför vi
”kallhyra” är risken stor att energihushållningsarbetet avstannar.
Förslag 3: Regeringen bör verka för en helt rörlig elprissättning.
Motivering: Kostnaden för el består f.n. av
• Elpris – fast och rörlig del.
• Elskatt – rörlig.
• Nätavgift – fast och rörlig del.
• Avgift för elcertifikat – rörlig.
• Moms på alltihop.
Det finns exempel på elbolag som har helt rörligt elpris (Vallentuna,
fristående) och Surahammar (Vattenfall). Det finns exempel på
nätbolag med helt fasta avgifter (Luleå) men inga med helt rörliga.
Däremot finns inga lagliga hinder för en helt rörlig nätavgift;
nätbolagen bestämmer själva uppdelningen. I HL s. 147 påminner jag
om att ungefär en tredjedel av elkostnaden idag utgörs av nätavgift.
Hur man än utformar debiteringssystemen är det ingen tvekan
om att elförbrukningen skulle minska om vi konsumenter enbart
betalade ett rörligt pris. Skälet är förstås att vi då kunde påverka
förbrukningen av varenda kilowattimme. Det skulle bli en ren,
kraftfull signal i marknaden och ett incitament för ändrade beteenden
och investeringar i eleffektiva lampor, hushållsmaskiner, vitvaror
och annan teknik. Dessutom skulle det på sikt minska behovet
att bygga ut distributionsnäten.
Det påstås ibland att detta skulle vara orealistiskt och opraktiskt
eftersom det skulle försvåra för kommunerna att skriva av sina
94