Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen SOU 2005:51 till förpackningarna med etiketten ”naturbeteskött” i frysdisken, och vara beredda att betala lite extra för dem. Kaprifolkött är ett exempel på den typ av lokala och regionala varumärken för KRAV-godkänt, naturbetesproducerat kött som under åren framöver måste få en vidgad marknad. Gröna Gårdar är ett annat, specialiserat på enbart gräsutfodring av djuren och därmed produktion av kött med högre innehåll av det hälsosamma omega 3-fettet. I delbetänkandet ”Hållbara laster” (HL, kapitel 5) lanserade jag idén om en storsatsning på en vall- och naturbetesbaserad produktion av nötkött och mjölk. Jag underströk att ”Sverige har goda agrara förutsättningar” för en mer extensiv djurhållning och att detta skulle medföra ”en rad miljö-, folkhälso- och ekonomiska vinster” (HL, s. 122). Jag skall här mer i detalj diskutera förutsättningarna för en kommande storsatsning på gräsbaserad nötköttproduktion. Förutsättningar för ökad betesbaserad nötköttproduktion I början av 1990-talet var den svenska produktionen av nötkött ungefär lika stor som konsumtionen. Självförsörjningsgraden var alltså cirka 100 procent. Därefter har konsumtionen stigit kraftigt medan produktionen varit oförändrad och till och med minskat något de senaste åren. Självförsörjningsgraden år 2004 var endast 60 procent. 40 procent av det nötkött som konsumeras i Sverige kommer alltså från andra länder, främst Irland, Danmark och Tyskland men i ökande grad också från Brasilien. Även för lamm- och fårkött har konsumtionen ökat betydligt medan produktionen minskat; den svenska självförsörjningsgraden var 75 procent år 1990 men är nu nere i 40 procent (Jordbruksverket 2000 och 2003). Nya Zeeland är den största exportören av lammkött till Sverige. I HL, s. 110 ff framförs argument för att den svenska nötköttskonsumtionen bör ligga kvar på nuvarande nivå, att lammköttkonsumtionen fördubblas samt att i princip allt nöt/lamm bör vara svenskproducerat på bete och grovfoder. För att uppnå detta måste den svenska produktionen öka drastiskt. Förutsättningarna för detta analyseras nedan. Årskonsumtionen per svensk är drygt 20 kg för nötkött men endast 1 kg för får- och lammkött. Därför kommer främst nöt- 186
SOU 2005:51 Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen köttsproduktionen att behandlas nedan. Slutsatserna för nötkött gäller dock i huvudsak även för får. Dikorna blir allt viktigare Basen för den svenska nötköttsproduktionen är de kalvar som 400 000 mjölkkor och 160 000 dikor årligen föder. Antalet mjölkkor kommer med all säkerhet fortsätta att minska varför dikor av köttras blir allt viktigare för att upprätthålla och helst öka den inhemska nötköttsproduktionen. Dikorna och deras kalvar har också stor och ökande betydelse för naturvården. Enligt Naturvårdsverkets (1997) studie ”Det framtida jordbruket” behöver antalet dikor öka 70 procent fram till år 2021 för att klara målen för hävd av naturbetesmarker och öppet varierat landskap i skogsbygder. I ”Hållbara laster” (SOU 2004:119) föreslås dessutom en mycket stor ökning av vallarealen även i slättbygder. För att utnyttja hela denna vallareal fordras ännu större ökning av antalet dikor än vad som förutsätts i Naturvårdsverkets framtidsvision. Frikopplade bidrag nödvändiggör kostnadsjakt Från EU-inträdet fram till och med år 2004 utgjorde dikobidrag, handjursbidrag, extensifieringsbidrag och slaktbidrag en stor del av de svenska nötköttsproducenternas intäkter. Från och med 2005 har huvuddelen av dessa bidrag frikopplats från produktionen. Utredningen om genomförandet av EU:s jordbruksreform i Sverige (Ds 2004:9) beräknar att detta kommer att minska det driftsöverskott som skall täcka arbets- och byggnadskostnaderna från 4 300 kr till 1 300 kr per diko och år. En fullständig frikoppling av bidragen skulle drabba slaktungnöten ytterligare och därmed också dikorna i form av lägre kalvpriser. Fåren drabbas mindre av frikopplingen av bidragen och stärker därmed sin konkurrenskraft jämfört med köttnötdjuren. Både för får och köttnöt är dock den beräknade ersättningen till arbete och byggnader mycket lägre än kostnaderna för dessa resurser vid dagens normala svenska produktionsteknik (SLU:s områdeskalkyler). För ekonomisk hållbarhet krävs större besättningar och billigare byggnader (Johnsson et al., 2004). Alternativet är stora 187
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86:
SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110:
SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132: Locka till immateriell konsumtion S
Page 137 and 138: Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140: 9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 181: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 201 and 202: Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204: SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206: SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208: SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210: SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212: Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214: Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216: Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?