Bilen, biffen och bostaden - Regeringen
Bilen, biffen och bostaden - Regeringen
Bilen, biffen och bostaden - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU 2005:51 Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen<br />
James, Alison, Chris Jenks & Alan Prout 1998: Theorizing<br />
Childhood. Cambridge: Polity Press.<br />
Kjørholt, Anne Trine 2004: Children as Participants and the<br />
Politics of Culture. Trondheim: NTNU)<br />
Olesen, Jesper 2003: Det forbrugende barn. Köpenhamn:<br />
Gyldendal.<br />
Pramling Samuelsson, Ingrid & Maj Asplund Carlsson, 2003: Det<br />
lekande, lärande barnet. Stockholm: Liber.<br />
Qvortrup, Jens m.fl. 1994: Childhood Matters. Aldershot:<br />
Avesbury.<br />
Salonen, Tapio 2000: Barnfattigdomen i Sverige 2000. Stockholm.<br />
Säljö, Roger 2000: Lärande i praktiken: ett sociokulturellt<br />
perspektiv. Stockholm: Prisma.<br />
Söderlind, Ingrid & Kristina Engwall 2005: Var kommer barnen in?<br />
Barn i politik, vetenskap <strong>och</strong> dagspress. Stockholm: Institutet<br />
för framtidsstudier.<br />
Analys 2: Konsumtion – ett invandrarperspektiv<br />
Text: Torbjörn Hjort, forskare vid CFK, Centrum för konsumentvetenskap,<br />
Göteborgs universitet<br />
Konsumtion kan bl.a. studeras utifrån vem eller vilka det är som<br />
konsumerar. Vanliga indelningar är olika åldersgrupper, kön, klass<br />
<strong>och</strong> landsbygd–tätort.<br />
Invandrarbegreppet är givetvis i sig komplicerat, då det täcker in<br />
alla vars båda föräldrar inte är födda i Sverige. Anmärkningsvärt få<br />
studier har gjorts, <strong>och</strong> resonemang om invandrare <strong>och</strong> konsumtion<br />
blir därför ofta allmänna <strong>och</strong> övergripande. Syftet med detta avsnitt<br />
är att peka ut några områden som borde undersökas.<br />
I ett forskningsperspektiv med en bredare samhällsrelevans är<br />
det är särskilt betydelsefullt att studera invandrargrupper i utsatta<br />
situationer, t.ex. de som befinner sig längst ner i inkomsthierarkin,<br />
är arbetslösa <strong>och</strong> bor i segregerade <strong>och</strong> nedslitna bostadsområden.<br />
Hur förhåller sig dess grupper till konsumtion – <strong>och</strong> hur<br />
fungerar varu- <strong>och</strong> tjänstemarknaden förhåller för dem? Här finns<br />
en risk att förklara för mycket med ”kultur”. Vi vet inte hur kultur<br />
påverkar olika invandrargrupper när det gäller hur <strong>och</strong> vad de<br />
konsumerar. Däremot vet vi att även invandrares konsumtionsmönster<br />
snarare kan förklaras av faktorer som fattigdom <strong>och</strong><br />
utanförskap. Variationen bland t.ex. jugoslaver när det gäller<br />
149