Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

3 Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet Mina sex huvudstrategier i korthet • Stärk marknaden för svenskproducerade baslivsmedel. • Satsa på extensiv svensk nötköttproduktion. • Öka andelen ekologiskt certifierade livsmedel. • Öka andelen Rättvisemärkta/Fairtrade-produkter. • Stärk handelns ansvar bl.a. genom Gröna körkort för butiksanställda. • Ställ om till S.M.A.R.T-mat. Inom ramen för de sex huvudstrategierna lägger jag drygt tjugo åtgärdsförslag. Ett urval av de viktigaste: • Ta bort fördyringar för svensk basmatproduktion. • Lag om allmän ursprungsmärkning. • Mål om 25 procent ekomat i offentliga sektorn. • Halvering av moms på Rättvisemärkt/Fairtradeprodukter. • Grönt körkort för butiksanställda. • S.M.A.R.T-mat i skolmatsalar m.m. • Ekonomiskt stöd till storsatsning på svenska nötköttrancher. Övergripande resonemang: Äta solidariskt och samtidigt gynna svenskt jordbruk – går det ihop? Hur kan vi förena en ökad öppenhet mot omvärlden med ett fortsatt stöd för svenskt jordbruk? Och hur kan vi se till att Sveriges och EU:s ökade öppenhet gynnar fattiga u-länder och hållbara produktionsmetoder? Perspektiv och åtgärder kring sådana grundfrågor och etiska dilemman måste alltid komma först i en diskussion om jordbruk, mat, miljö och global rättvisa. 45
Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet SOU 2005:51 Makten över maten Handeln med jordbruksprodukter har nästan fördubblats under 1900-talets två sista decennier. Detta är emellertid betydligt mindre än ökningen för handeln med industrivaror. 1 En stor del av ökningen av jordbrukshandeln har skett inom de regionala frihandelsområdena EU och NAFTA. De allra flesta jordbruksprodukter – globalt ungefär 90 procent – konsumeras fortfarande i det land där de produceras. En växande andel av den mat som äts i Sverige importeras från EU och andra delar av världen; i framtiden kommer importandelen från resten av världen att öka. Sveriges politik för global utveckling (PGU) slår fast att alla politikområden skall bidra till förverkligandet av millenieutvecklingsmålen 2 , bl.a. främja internationell handel med livsmedel som bidrar till en rättvis och hållbar utveckling i hela världen. Det kan i sammanhanget vara värt att slå fast att det svenska jordbrukets lönsamhet i dag och för överskådlig tid inte hotas av fattiga bönder i Syd, utan främst av livsmedelsimporten från andra EU-länder. Ur ett rättvise- och hållbarhetsperspektiv finns det emellertid stora problem med dagens globala livsmedelshandel. Det gäller handelshinder och internationella handelsregler som till stor del missgynnar odlare i utvecklingsländer. Många av världens minst utvecklade länder har sänkt sina tullar som ett resultat av lånevillkor från IMF och Världsbanken. Denna liberalisering har ökat livsmedelsimporten och därigenom i många fall försämrat livsmedelstryggheten för de fattiga jordbrukare som främst producerar för hemmamarknaden. 3 Andra problem på marknaderna är att företagskoncentrationen ökar snabbt i förädlings- och försäljningsleden och att prisutvecklingen är mycket svag för många råvaror som är viktiga för fattiga länders exportintäkter. Slutligen kan man av hållbarhetsskäl hävda att handel med livsmedel bör betraktas och regleras på ett annorlunda sätt än annan handel. EU och USA har länge kritiserats för att med omfattande bidrag stödja det egna jordbruket på ett sätt som kraftigt missgynnar odlare i utvecklingsländer. Tullar, interna stöd och exportstöd 1 Under 1990-talet ökade handeln med jordbruksprodukter med 3,4 procent per år, jämfört med industrivaruhandeln som ökade med 6,7 procent. Världsbanken 2005. Global Agricultural Trade and Developing Countries. 2 Prop 2002/03:122. Gemensamt ansvar. Sveriges politik för global utveckling. 3 Utvecklat resonemang finns i ”Utrota svälten”, SOU 2002:75 s. 91. 46
Page 1 and 2: BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4: Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6: Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8: SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10: SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12: Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14: SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16: SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18: Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20: SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22: SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24: 1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26: SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 31 and 32: Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 43: Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 47 and 48: Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 83 and 84: 4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86: SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 95 and 96:
SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110:
SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Locka till immateriell konsumtion S
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140:
9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142:
SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204:
SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206:
SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208:
SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210:
SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212:
Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?