Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen SOU 2005:51 Ett exempel på detta är den uppkomna situationen för ekomjölk i Danmark där den dominerande producenten Arla Foods nu försöker minska tillförseln. 30 procent av all mjölk som säljs i Danmark är ekologiskt framställd medan motsvarande siffra för Sverige är åtta procent av försäljningen.. Tidigare rådde en brist på ekomjölk på den danska marknaden och många mjölkproducenter valde då att lägga om till ekologiskt (bland annat genom det ekotillägg som betalas för ekomjölken). Efterfrågan bland danska konsumenter har avstannat och det finns därmed inte längre företagsekonomiska incitament att fortsätta med den ekologiska mjölkproduktionen i nuvarande omfattning. Överskottet av ekomjölk i Danmark säljs nu som konventionell mjölk, något som Arla Foods inte vill betala ekotillägg för. Det har också visat sig vara svårt att exportera ekomjölk, då andra länder hellre satsar på inhemsk produktion. Resultatet blir att företaget vill bli av med var femte ekobonde och minska produktionen av ekologiska mjölkprodukter med 100 miljoner liter per år. Efterfrågeproblematiken blir lätt något av ”moment 22”. Vad driver vad i systemet och vems ansvar är det att stimulera en ökning? ”Skuggprodukter” Ett problem, som är lätt att identifiera, men svårare att åtgärda är den ambivalenta roll många producenter, förädlare, leverantörer befinner sig. Inom ett och samma företag saluför man såväl konventionella som miljömärkta produkter. Detta sätter avtryck i graden av offensiv marknadsföring. Man mäktar (vågar?) inte att marknadsföra de miljömärkta produkterna på ett kraftfullt sätt eftersom de marknadsandelar dessa kan komma att ta till del också tas från det egna företagets konventionella produkter. Undantag från detta finns givetvis, främst inom produktområden där miljömärkningen fått en mera dominerande roll. Denna ”skuggproduktsproblematik” anser jag inte marknadsaktörerna själva klarar av att lösa. Det är knappast heller möjligt, ur ett frihandelsperspektiv, att låta staten i egen regi svara för marknadsföring av produkter/tjänster med en viss sorts prestanda, t.ex. miljö, hållbarhet etc. Staten löper också alltid risk att hamna i den klassiska ”6–8 brödskivor”-problematiken och inte uppfattas som en trovärdig aktör i ett sammanhang som detta. 160
SOU 2005:51 Fördjupningstexter – material som anknyter till resonemang i de olika kapitlen Till detta kommer också att staten ofta agerar vagt och ambivalent. Man visar i många sammanhang en god vilja men agerar i praktiken på ett oansvarigt sätt när det gäller att bidra till de miljömässigt och ekologiskt mer hållbara produkternas tillväxt. Jag anser att man bör tydliggöra statens roll i detta sammanhang och att man därvid kan lära mycket på att göra en metodisk jämförelse hur olika länder inom EU arbetar med dessa och likartade frågor. Det finns givetvis många likheter men också intressanta skillnader som skulle kunna tjäna som modell för ett fortsatt arbete i Sverige. Engagemang och ”smörjmedel” Min bedömning är dock att det behövs ”smörjmedel” i systemet som kan ge det volym- och försäljningsmässiga lyft som krävs för att de miljömärkta produkterna ska få en rejäl marknadsandel. Detta är skälet till mitt förslag om att 25 procent av offentliga sektorns upphandling av livsmedel år 2010 (räknat på budget) skall bestå av certifierad ekologiska livsmedel. För det inte skall stanna vid fromma förhoppningar föreslår jag en statlig ”grön premie” till kommuner och landsting, öronmärkta pengar för utbildning av bl.a. kokerskor. Såväl miljömärkningsorganisationer som företag med miljömärkning i sitt sortiment tycks leva i tron att miljömärkena ska tala för sig själva. Enligt min mening är inte detta fallet. I en stark kommersiell miljö med en mängd budskap krävs något mer än att enbart synas på en produkt eller som märkning på en viss tjänst. Mycket av insatserna hittills har inriktats på att nå fram till de mest medvetna konsumenterna. För att identifiera dessa konsumenter har man i olika undersökningar arbetat med demografiska faktorer (bl.a. ålder, kön, inkomst). Fokus på segmenteringen har ofta varit att finna de redan frälsta. Man har inte i motsvarande grad ägnat kraft och tid åt de konsumenter som befinner sig i olika stadier att bli miljömedvetna eller ekologiska konsumenter och man har mera sällan analyserat vad som behövs för att dessa ska ta steget till att regelbundet konsumera ett större antal miljömärkta och ekologiska livsmedel. För att nå ut bredare skulle man mer behöva fokusera på ett livsstilsperspektiv snarare än enbart på demografiska aspekter Är då vägen till fler miljömedvetna och ekologiska konsumenter ett marknadsföringsproblem? Något som är alltför lite analyserat är 161
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86:
SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106: SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 107 and 108: 5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110: SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 131 and 132: Locka till immateriell konsumtion S
Page 137 and 138: Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140: 9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 155: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 201 and 202: Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204: SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206: SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208:
SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210:
SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212:
Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?