Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Äta hållbart – åtgärder i jordbruks-, handels- och konsumentledet SOU 2005:51
Kyckling
Konsumtionen har ökat starkt sedan Sveriges EU-inträde, från
7,3 kg per capita år 1995 till 13,8 kg år 2003. Det är en ökning med
89 procent eller ca 8 procent per år. Den svenska produktionen har
vuxit med 39 procent under motsvarande period.
Fortfarande äter vi dock mindre kyckling än EU:s genomsnitt på
22 kg per capita och år. Orsakerna till vår konsumtionsökning är
fallande priser och utveckling av styckade och förädlade produkter.
Importen har ökat dramatiskt från 1995 då den stod för 3,4 procent
till dagens 30 procent av konsumtionen. Importen kommer främst
från Danmark (85 procent) där man tillåter betydligt högre beläggning
i djurstallarna vilket ger lägre produktionskostnader.
Ägg
Konsumtionen har fallit svagt under den senaste tioårsperioden.
95 procent av äggen vi köper i butik är svenska. Livsmedelsindustrin
importerar däremot en stor del av sitt behov till världsmarknadspris
från länder med bl.a. lägre djurskyddskrav och därmed
lägre produktionskostnader.
Mjölk
Trenden bland oss konsumenter är att minska vårt mjölkdrickande
för varje år, medan vi i gengäld äter mer syrade produkter och ost.
Den färska mjölken är i princip uteslutande svensk medan importandelen
på ostmarknaden är 32 procent och för syrade produkter
11 procent.
Spannmål
Sverige är nettoexportör, med 1–1,5 milj ton/år. Under normalår
importerar vi ca 0,1 milj ton vete, som framför allt går till pastatillverkning.
En växande andel av spannmålsproduktionen förädlas
inom landet. Trenden med snabbt ökande industriell användning,
utöver mjöl och foder, är global. De stora produkterna är stärkelse,
malt för öltillverkning och etanol som biodrivmedel.
52