Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn SOU 2005:51 • Koldioxidkomponent på -50 kr per g CO 2/km under en brytpunkt vid ca 190 g/km. Räknas på bilens deklarerade koldioxidutsläpp. • För bilar som kan drivas på alternativa drivmedel utgår man från fordonets deklarerade och certifierade koldioxidvärde för det alternativa drivmedlet. Om fordonet inte är certifierat för annat än bensin utgår man från fordonets deklarerade koldioxidvärde för bensin. • Skatten för lätta transportfordon baseras i stället på motoreffekten och läggs på motsvarande nivå i kronor per kW som kostnaden för medelvärdet av koldioxidbaserad skatt för en personbil med motsvarande motoreffekt. Så här kommer mitt förslag ”att slå” för ett urval av bilmodeller: Modell CO2/km Miljödifferentierad försäljningsskatt vid 500 kr per gram CO2/km över 190 g Toyota Avensis 1.8 Sedan man. 172 2 000 Toyota Avensos 2.0 Sedan Business man. 192 3 000 Toyota Avensis 2.4 Sedan Business aut. 228 19 000 Volvo V50 1.6 man. 171 2 000 Volvo V 50 2.4 aut. 220 15 000 Volvo V70 140 hk man. 217 13 500 Volvo V70 140 hk aut. 235 22 500 Volvo V70 2,5T aut. 249 29 500 Volvo XC 90 2,5 T 5-sist aut. 287 48 500 Förslag 2: Fordonsskatter som premierar den som kör bränslesnålt och miljövänligt. Motivering: Dagens fordonsskatt baseras enbart på bilens vikt. Vägtrafikskattekommittén har dock lagt ett förslag om att förändra beskattningen för lätta fordon så att bilens koldioxidutsläpp påverkar skattens storlek. Kommittén föreslog en fiskal komponent på 360 kr, en koldioxidkomponent på 12 kr per g över 100 g CO 2/km samt en miljö- och bränslefaktor för dieselbilar på 3,5. Bränslefaktorn ska enligt utredningen tas ut så länge dieselskatten är lägre än bensinskatten. Frågan utreds för närvarande av regeringen. 114
SOU 2005:51 Resa hållbart – åtgärder i transportsektorn Förslaget är utmärkt och bör snarast genomföras. Några remissinstanser har dock framfört farhågor för att den föreslagna koldioxidkomponenten är i lägsta laget om den ska få någon styrande effekt. Jag vill påminna om att de fordonsskatter vi har i dag tydligt visar att differentierade avgifter kan ha styrande effekt. Den årliga skatten för dieselbilar är 3–4 gånger högre än för motsvarande bensinmodell och för bilar i vanliga prislägen betyder det 3 000– 5 000 kr per år. Det har inneburit att personbilar med dieselmotor inte utgör mer än ca 10 procent av nybilsförsäljningen i Sverige trots att de står för ungefär halva nyförsäljningen i Europa. Fordonsskatten för lätta lastbilar är däremot lika hög för dieseloch bensinfordon i Sverige, och där är dieselandelen också mycket högre. Exemplet visar att fordonsskatten är ett viktigt instrument för att styra bilvalet, bara skillnaden är tillräckligt hög. För bilar som kan drivas på alternativa drivmedel utgår man från fordonets deklarerade och certifierade koldioxidvärde för det alternativa drivmedlet. Om fordonet inte är certifierat för annat än bensin utgår man från fordonets deklarerade koldioxidvärde för bensin. Summering av mitt förslag till miljörelaterad fordonsskatt på lätta fordon: • Inför Vägtrafikskatteutredningens förslag om koldioxidrelaterad årlig fordonsskatt. • Överväg huruvida förslaget om 12 kr per g koldioxid över 100 g koldioxid/km är tillräckligt för att förändra fordonsinköpen. Förslag 3: Miljörelaterad förmånsbeskattning. Motivering: Miljörelaterade försäljnings- och fordonsskatter enligt ovan skulle kunna påverka flera kategorier bilköpare. Ett problem är dock att de knappast alls påverkar den kategori bilköpare som beslutar om inköp av förmånsbeskattade bilar. Förmånstagaren bryr sig framför allt om skattekostnaden netto för bilförmånen. Redan i dag finns en viss stimulans att välja miljöanpassade bilar i bilförmånen. Jämkning får göras för bilar som helt eller delvis drivs av gas, etanol och el. Ett tiotal modeller omfattas av dessa regler och ytterligare 5–7 modeller introduceras under 2005–2006. Principen att använda förmånsbeskattningen enbart som beskattning av en ekonomisk förmån har alltså redan övergivits och i stället har en 115
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62: Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 83 and 84: 4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86: SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 107 and 108: 5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110: SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 111: SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 131 and 132: Locka till immateriell konsumtion S
Page 137 and 138: Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140: 9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 163 and 164:
SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203 and 204:
SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 205 and 206:
SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens ef
Page 207 and 208:
SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210:
SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212:
Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214:
Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216:
Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?