Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Bilaga 1 SOU 2005:51 människors livsvillkor och att skapa incitament (t.ex. ekonomiska och infrastrukturella förutsättningar) är ofta en mer framgångsrik väg för att få till stånd ett hållbart beteende. För att uppnå ett mer miljöanpassat beteende gör regeringen i Kretsloppspropositionen (prop. 2002/03:117) bedömningen att det måste bli enklare för konsumenterna att delta i källsorteringen av förpackningar och returpapper. Det bör ske bl.a. genom att servicen till konsumenterna förbättras och att insamlingssystemen anpassas till lokala förutsättningar. Kommunerna bör få ett ansvar för planeringen av insamlingssystemen samt för informationen till hushållen. Andra exempel på initiativ som kan ge incitament till ett mer miljöanpassat beteende är en fungerande kollektivtrafik och informationssystem som inkluderar ekologiska och sociala aspekter. Ett annat är att likställa miljö- och socialt anpassade produkter ekonomiskt med konventionella produkter. Det är också viktigt att framhålla att det inte alltid krävs stora uppoffringar för att agera miljöanpassat och med större socialt hänsynstagande, utan att det kan räcka med små medel. Information kan också bli mycket mer effektiv om den är målgruppsanpassad och ges i den situation och under de förhållanden där den önskvärda handlingen ska utföras, och inte bara i form av allmän information. Enligt Naturvårdsverkets rapport nr 5225 “På väg mot miljöanpassade produkter” framgår att avseende hushållens konsumtion är områden som t.ex. bygga/bo, livsmedel och transporter särskilt relevanta ur miljösynpunkt. Det finns många synergieffekter mellan hälsa och miljö. Att äta hälsosamt har ofta en positiv effekt på miljön. I diskussionen kring den sociala dimensionen av hållbar utveckling är därför hälsoaspekten av konsumtion viktig. Bra matvanor och säkra livsmedel förs fram som förutsättningar för en god hälsoutveckling hos människor. Arbetet inom EU Kommissionen antog den 18 juni 2003 ett meddelande om en integrerad produktpolitik (IPP) (Integrerad produktpolitik KOM (2003) 302 slutlig). I meddelandet betonas vikten av att arbeta med konsumtion och med att ge konsumenterna, inklusive näringsliv och offentlig förvaltning, tillgång till lättbegriplig, relevant och trovärdig information. En rad betingelser som påverkar de informativa 208
SOU 2005:51 Bilaga 1 styrmedlens effekt redovisas, såsom livssituation, sociala normer, infrastruktur etc. Kommissionen säger också att det är upp till medlemsländerna att besluta om vad som behövs för att uppnå den nivå av medvetande som är nödvändig för att konsumenterna ska kunna ta sitt fulla ansvar i processen med att miljöanpassa produkter. Under hösten 2003 välkomnade miljöministrarna kommissionens meddelande (14405/03) och uppmanade i rådsslutsatserna medlemsstaterna att beakta meddelandets innehåll som riktlinjer för utarbetandet och genomförandet av berörda nationella strategier. För att den integrerade produktpolitiken ska bidra till en hållbar utveckling, krävs ett brett spektrum av åtgärder för att förändra produktion och konsumtion så att bl.a. negativa miljökonsekvenser av energi- och materialanvändning samt utsläpp av skadliga ämnen totalt sett begränsas. Det behövs olika typer av åtgärder för att miljöanpassa produkter och produktionsprocesser. Åtgärder behövs även för att minska miljöproblem som uppstår vid konsumtion, dvs. vid användande av en vara eller tjänst och hur varan ska hanteras när den har brukats färdigt och blir avfall. Den totala miljöbelastningen som är förknippad med den samlade konsumtionen i samhället måste minska. Flera studier pekar på att kunskapen i samhället om hur ändrade konsumtionsmönster kan bidra till ett hållbart samhälle är otillräcklig. Det krävs insatser för att öka denna kunskap, en kunskap som leder till att konsumenter ges förutsättningar och motiveras att förändra sitt beteende. EU:s strategi för hållbar utveckling (KOM (2001) 264) fokuserar på ett antal problem som utgör allvarliga hot mot en hållbar utveckling, som t.ex. klimatpåverkan och en ökning av antalet transporter. Sverige skall verka för att reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken inriktas mot avreglering och prioritering av åtgärder som bidrar till ett hållbart jordbruk. Jordbrukspolitiken har en komplex påverkan på flera viktiga områden för miljön och för folkhälsan, exempelvis konsumtion av hälsosam mat och andra jordbruksprodukter som tobak och alkohol. Subventionerade system för farliga produkter, exempelvis för fet mat och tobak, som styr konsumenternas beteende är ohållbart både ekonomiskt och ur hälsosynpunkt. 209
Page 1 and 2:
BILEN, BIFFEN, BOSTADEN Hållbara l
Page 3 and 4:
Till statsrådet och chefen för Jo
Page 5 and 6:
Innehåll Sammanfattning ..........
Page 7 and 8:
SOU 2005:51 Innehåll 3.4.2 Analys:
Page 9 and 10:
SOU 2005:51 Innehåll 6.1 Bakgrund:
Page 11 and 12:
Sammanfattning I december 2004 öve
Page 13 and 14:
SOU 2005:51 Sammanfattning Åtgärd
Page 15 and 16:
SOU 2005:51 Sammanfattning informat
Page 17 and 18:
Summary In December 2004, I submitt
Page 19 and 20:
SOU 2005:51 Summary same time, thes
Page 21 and 22:
SOU 2005:51 Summary This will requi
Page 23 and 24:
1 Uppdraget: Hur kan hushållens ko
Page 25 and 26:
SOU 2005:51 Uppdraget: hur kan hush
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Övergripande åtgärder SOU 2005:5
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Äta hållbart - åtgärder i jordb
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
4 Bo hållbart - åtgärder för en
Page 85 and 86:
SOU 2005:51 Bo hållbart - åtgärd
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
5 Resa hållbart - åtgärder i tra
Page 109 and 110:
SOU 2005:51 Resa hållbart - åtgä
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Locka till immateriell konsumtion S
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Finansiering av utredningens försl
Page 139 and 140:
9 Fördjupningstexter - material so
Page 141 and 142:
SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154: SOU 2005:51 Fördjupningstexter - m
Page 201 and 202: Kommittédirektiv En handlingsplan
Page 203: SOU 2005:51 Bilaga 1 det tioåriga
Page 207 and 208: SOU 2005:51 Bilaga 1 arbete, som en
Page 209 and 210: SOU 2005:51 Bilaga 1 - en beskrivni
Page 211 and 212: Bilaga 2 SOU 2005:51 Torbjörn Lund
Page 213 and 214: Statens offentliga utredningar 2005
Page 215 and 216: Statens offentliga utredningar 2005
show all

Bilen, biffen och bostaden - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?