Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

TEMA: Cancer i tjockoch ändtarm 22. Koloskopi för alla 60-åringar skulle rädda många liv TEXT GABOR HONT FOTO JEANETTE HÄGGLUND Välskötta nationella register och allmän screening av 60-åringar i Sverige förebygger insjuknandet av cancer i tjockoch ändtarm, och minskar dödligheten väsentligt. – Registren fungerar redan, men screening genom koloskopi återstår att införa, säger Lars Påhlman, kirurg och forskare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Lars Påhlman är ordförande för Svenska Rektalcancerregistret som är resultat av en heltäckande registrering sedan 1995 av samtliga patienter opererade för ändtarmscancer i Sverige. Registret började som ett kirurgiskt kvalitetssäkringsregister för operation av ändtarmscancer med syfte att förbättra operationsresultaten och minska andelen återfall, som då låg väl över 30 procent. I dag finns 18 000 fall av åtgärdad ändtarmscancer registrerade. Varje sjukvårdsregion har sitt eget kvalitetsregister, men alla data sammanställs i Umeå och publiceras årligen för kirurgiska kvalitetsparametrar där nydiagnostiserade beskrivs liksom trender i landet. Dessutom publiceras årligen 5-årsuppföljning av cancerrelaterade data. Sedan 2007 finns också ett nationellt register för tjocktarmscancer med lika detaljerad information om patientfall, vårdkvalitet och statistik över uppföljningar. Båda registren är fullt offentliga och kan nås bland annat via Socialstyrelsens webbplats. Alla patientuppgifter är naturligtvis avidentifierade, däremot går det bra att följa hur duktig man är vid olika sjukhus på att operera tjockoch ändtarmscancer. – Registren är mycket användbara, och väl använda, därför att de håller koll på svenska kirurger, förklarar Lars Påhlman. Uppståndelsen blev stor 2005 när uppgifter med jämförande data på operationsresultat mellan sjukhusen släpptes för första gången. Det framgick tydligt att vissa sjukhus – till och med bland de riktigt stora – Lars Påhlman förespråkar koloskopi för 60-åringar och menar att det skulle sänka dödligheten. redovisade mindre bra resultat. Efter den första chocken insåg dock alla nyttan av att följa upp resultaten av kolorektalkirurgin. I dag finns en rankningslista sjukhus för sjukhus i registren. Den visar uppföljning av resultaten nio år tillbaka för varje sjukhus. Statistiken uppdateras varje år på så sätt att data för det äldsta året faller samtidigt som uppgifterna för senaste året tillkommer. – Det är hela tiden bara de nio senaste åren som syns. Gamla ”synder” försvinner och nivån kan höjas på ett sjukhus, förutsatt att man verkligen har blivit bättre med tiden. Nästa år ska registret innehålla trendkurvor på alla sjukhus som opererar. Trenden i dag är att man på stora sjukhus opererar allt mer och på små sjukhus allt mindre. Lars Påhlman tycker att patienter eller närstående skulle använda registren för att informera sig om sjukhusens och kirurgernas resultat. Den enskilda kirurgens skicklighet redovisas visserligen inte direkt i registret, men det är lätt att ta reda på vem som opererar på vilket sjukhus. Alla har laglig rätt att välja den doktor som de litar mest på. Registren hjälper även läkarna att upptäcka problem som kan dyka upp, så att de kan planera in åtgärder för förbättringar. – Vi ser till exempel i registren att komplikationsfrekvensen efter canceroperationer i ändtarmen är uppe på 10 procent. Den nivån har inte ändrats på många år, och är fortfarande för hög. Det är vårt nästa mål inom vår specialitet att förbättra den statistiken. Bästa lösningen skulle naturligtvis vara om cancer i ändtarmen aldrig tilläts uppstå, tillägger han med glimten i ögat. Och en sådan förebyggande åtgärd kan man delvis åstadkomma med hjälp av nationell massundersökning, så kallad screening. Screening är ett område där det nationella registret skulle kunna komma till användning, enligt Lars Påhlman. Han är ivrig förespråkare för allmän screening genom koloskopi av alla som fyllt 60 år. Varje individ som har kommit upp i den åldern skulle kunna följas via registren i cancerförebyggande syfte, menar han. – Om vi skulle införa en sådan screening i Sverige skulle vi uppnå en dubbel effekt. Dels skulle vi kunna sänka dödligheten i tjockoch ändtarmscancer ännu mer, dels skulle vi kunna förebygga hos många i den åldersgruppen att den typen av cancer uppkom över huvud taget. Han förklarar att en allmän screening skulle hitta polyperna, ett förstadium till cancer i tarmen, så att läkarna skulle kunna ta bort dem i tid. Screeningverksamhet klassas i dag som forskning och utveckling, enligt de gällande nationella riktlinjerna i Sverige. Det tycker Lars Påhlman, som själv var med och skrev riktlinjerna, är ”fegt, snålt eller bara kortsiktigt”. Just i 60-årsåldern är det vanligt med många polyper i tarmen, men fortfarande ganska ovanligt med utvecklad cancer. Insjuknandet i cancer kommer i regel först i 75-årsåldern. – Vi har alltså ett ”fönster” där på tio eller femton år, då vi lämpligen skulle kunna titta på alla 60-åringar med koloskopi, hitta och åtgärda polyperna, och rädda många från cancer i tjock- eller ändtarm, summerar Lars Påhlman. ■ Rädda Livet nr 2/2008
Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer i tjockoch ändtarm – Varje onsdag har vi fem kontaktsjuksköterskor ett möte där vi går igenom patienterna och deras utveckling. Då har vi också tillfälle till spegling – vi kan prata av oss och stötta varandra om något är svårt, säger Eva Strand, kolorektalsjuksköterska vid Centrallasarettet i Västerås. Kontaktsjuksköterskor följer ”egna”patienter TEXT INGRID JACOBSSON FOTO MATS ERLANDSSON Att ha en person att ställa frågor till är särskilt viktigt när man fått diagnosen cancer. Oro, rädsla, undran finns hos alla patienter. En kontaktsjuksköterska gör stora insatser i det dagliga arbetet med patienterna. Kontaktsjuksköterskor för bröstcancerpatienter har funnits tämligen länge. Men de senaste åren har allt fler sjukhus också inrättat tjänster för specialiserade kolorektalsjuksköterskor. En sådan är Eva Strand på Centrallasarettet i Västerås. – Jag fick ansvaret för att starta vårt särskilda team här i Västerås 2000, berättar Eva Strand. Vi är i dag fem kolorektalsjuk- sköterskor – och alla som var med från starten är kvar! Just kontinuiteten är viktig, betonar Eva. Kontaktsjuksköterskorna har ”sina” patienter som de kan komma att följa i flera år. Sjuksköterskorna arbetar nära läkarna, är med på undersökningar och har sedan samtal med patienterna för att bland annat förklara olika steg i behandlingen. Man opererar många cancrar i Västerås, 56 i ändtarm (rektum) och 75 i tjocktarm (kolon) under 2007. Patienter med rektalcancer följs upp med ett besök var sjätte månad i tre år, sedan en gång per år tills det gått fem år. Kolonpatienterna kommer på kontroll efter ett år; då görs också en datortomografi. – Läkarna var lite undrande till att börja med när vi skulle vara med vid undersökningarna, berättar Eva. Men nu har de vant sig och brukar fråga ”Vilken sköterska kommer med i dag?” Kontaktsjuksköterskorna finns tillgängliga för patienterna i princip när som helst. Patienterna har ett direkttelefonnummer till tarmkliniken. Om deras kontaktperson inte är i tjänst när de ringer kan någon annan ta samtalet – man informerar hela tiden varandra om de olika patienterna för att ha en ”back up”. Och någon tidsbegränsning finns inte – samtalet får ta den tid det tar. » 23.
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: Rädda Livet nr 2/2008 40. 8. Tema
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 2/2008 Tony Henriks
Page 7 and 8: Multidisciplinärt samtal via video
Page 9 and 10: Levern är frilagd för att underl
Page 11 and 12: Fler operationer efter medicinering
Page 13 and 14: Operation av levern kan göras fler
Page 15 and 16: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 17 and 18: TEMA: Cancer i tjockoch ändtarm
Page 19 and 20: Inga högtflygande planer men små
Page 21: TEMA: Cancer i tjockoch ändtarm
Page 25 and 26: Hur man tar det... En hundraåring
Page 27 and 28: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 29 and 30: ”Vi har i dag bevis för att beha
Page 31 and 32: Rädda Livet nr 2/2008 min B6 och f
Page 33 and 34: Inger har blommat upp TEXT KAJSA OL
Page 35 and 36: Sedan sommaren 2007 pågår en utre
Page 37 and 38: Hallå Maria Prigorowsky, Cancerfon
Page 39 and 40: kräva resurser i form av tid och e
Page 41 and 42: de första stegen mot ett genombrot
Page 43 and 44: Ett par bomullssjalar blir till huv
Page 45 and 46: Sjukdomen har givit mig tid TEXT MA
Page 47 and 48: Med handen på hjärtat... Det är

Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?