Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm Västernklassikern "Den gode, den onde, den fule" regisserades av Sergio Leone. Huvudrollerna spelades av från vänster Clint Eastwood (den gode), Lee Van Cleef (den onde) och Eli Wallach (den fule). Filmen hade premiär 1966. ”Den gode, den onde, den fule” TEXT GABOR HONT FOTO THE FACTORYS BILDARKIV Många tumörer i tjocktarmen upptäcks plötsligt genom att patienten får akuta symtom i form av tarmvred eller sprucken tarm. – Då sker en operation direkt utan att det multidisciplinära teamet hinner kopplas in, förklarar professor Bengt Glimelius. Föreslagna åtgärder i de fall som bedöms av multidisciplinära teamet (MDT) är olika beroende på var tumören finns i tarmen. Läkarna skiljer på cancer i ändtarmen (rektum) och cancer i tjocktarmen (kolon). De flesta fall med tjocktarmscancer opereras direkt. Bara i särskilda fall diskuterar man annan behandlingsstrategi vid specialistmötet. Om tumören redan har givit metastaser, vilket är fallet hos var femte patient vid diagnostillfället, gäller diskussionen huruvida man ska operera först och därefter ge cytostatika, eller tvärtom. När det gäller cancer i ändtarmen delar läkarna in tumörerna i tre typiska grupper. De talar om ”den gode”, ”den onde” och – Läkarna delar in tumörer i ändtarmen i tre typiska grupper och hänvisar till titeln på en känd spagettiwestern med skådespelaren Clint Eastwood, berättar professor Bengt Glimelius. ”den fule”, med uttrycken hämtade från titeln till en känd spaghettiwestern. Omkring 20–30 procent av fallen är ”goda” i den meningen att cancern inte är så utbredd att man behöver vidta kompletterande åtgärder, utan dessa fall kan gå till operation direkt. Ungefär hälften av fallen (45–50 procent) är ”onda”, och behandlas först med strålning under en vecka innan det är dags för operation. De ”fula” fallen (10–15 procent) får vanligen en lång förbehandling med både strålning och cytostatika. Därefter måste man vänta ytterligare för att ge tumören tid att krympa. Först efter en ny bedömning i MDT-konferens opereras patienterna. Många studier har visat att cytostatikakurer som ges efter en operation vid tjocktarmscancer minskar risken för återfall och höjer överlevnaden. Sådan behandling ges också sedan mer än ett år tillbaka rutinmässigt i de fall där spridning konstaterats till lymfkörtlarna nära tarmen. Även utan sådan spridning ges ibland tilläggsbehand- 26. Rädda Livet nr 2/2008 FOTO JEANETTE HÄGGLUND
Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm – tre typer av ändtarmscancer ling om bedömningen vid MDT-konferensen är att hög risk för återfall finns. Vid ändtarmscancer har studieresultaten inte varit lika entydiga och kunskapsläget är ibland fortfarande oklart. Därför görs fler studier. Det kan också vara så att det är bättre att ge tilläggsbehandlingarna före operationen, vilket också studeras. Bengt Glimelius berättar om den senaste strategin för tilläggsbehandlingar som sätts in före operationen. Nytänkandet tillämpas oftast på de ”fula” tumörerna i ändtarmen. Behandlingen börjar med cytostatika och fortsätter i nästa skede med strålning, ibland under lång tid samtidigt med cytostatika, ibland under en veckas tid utan cytostatika följt av mer cytostatika under pausen före operationen. Därefter kommer operationen som eventuellt kompletteras efteråt med ytterligare cytostatika. – Tanken är att sätta in det i dag svagaste behandlingsvapnet först, som däremot har den bredaste effekten och verkar i hela kroppen. Fördelen är att spridda små här- dar av dottersvulster kan angripas av cellgiftet redan tre–fyra månader tidigare än annars, säger Bengt Glimelius. Den effektivaste insatsen, operationen, sätts in sist. Operationstekniken som tillämpas i dag vid ingrepp i ändtarmen kom i bruk i mitten av 1980-talet och tio år framåt efter att ha populariserats av den brittiske kirurgen Bill Heald. För operation i tjocktarmen finns en motsvarande, flera år yngre, metod utvecklad av den tyske kirurgiprofessorn Werner Hohenberger. Båda metoderna har varit respektive förefaller vara framgångsrika så att alla cancerceller i anslutning till tarmen kan tas bort i samband med operationen, vilket har minskat andelen återfall. Även om operationen vid ändtarmscancer genomförs på ett perfekt sätt behövs strålbehandlingen före operationen för att nå de bästa resultaten. Överlevnaden efter fem år hos personer som opererats för tjocktarmscancer har av tradition varit 5–10 procentenheter bättre än hos personer som åtgärdats för cancer i ändtarmen. En orsak troddes vara att den förra cancerformen är lättare att operera. Den överlägsna operationsmetoden som infördes på allt fler stora sjukhus i Sverige under 1990-talet tillsammans med föregående strålbehandling har emellertid fått överlevnaden vid ändtarmscancer att stadigt förbättras, så att kurvan i statistiken till och med ”gått om” den för tjocktarmscancer. – Det är en sak som aldrig tidigare har rapporterats någon annanstans i världen, säger Bengt Glimelius. I dag är arbetet i full gång, inte minst i Stockholm, med att åstadkomma samma förbättring i operationstekniken på tjocktarm som man lyckades göra vid operationer i ändtarmen. Ett omfattande utvecklings- och utbildningsarbete har påbörjats. Övriga Sverige följer efter även om ytterligare studier är nödvändiga. Målet är att få tillbaka den upp till 10-procentiga skillnad som läkarna upplever är den ”naturliga” mellan överlevnadskurvorna. ■ 27.
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: Rädda Livet nr 2/2008 40. 8. Tema
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 2/2008 Tony Henriks
Page 7 and 8: Multidisciplinärt samtal via video
Page 9 and 10: Levern är frilagd för att underl
Page 11 and 12: Fler operationer efter medicinering
Page 13 and 14: Operation av levern kan göras fler
Page 15 and 16: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 17 and 18: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 19 and 20: Inga högtflygande planer men små
Page 21 and 22: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 23 and 24: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 25: Hur man tar det... En hundraåring
Page 29 and 30: ”Vi har i dag bevis för att beha
Page 31 and 32: Rädda Livet nr 2/2008 min B6 och f
Page 33 and 34: Inger har blommat upp TEXT KAJSA OL
Page 35 and 36: Sedan sommaren 2007 pågår en utre
Page 37 and 38: Hallå Maria Prigorowsky, Cancerfon
Page 39 and 40: kräva resurser i form av tid och e
Page 41 and 42: de första stegen mot ett genombrot
Page 43 and 44: Ett par bomullssjalar blir till huv
Page 45 and 46: Sjukdomen har givit mig tid TEXT MA
Page 47 and 48: Med handen på hjärtat... Det är

Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?