Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

Nationell cancerplan NCP SKAPAR MÖJLIGHETER Svensk förening för psykosocial onkologi, SWEDPOS, bildades 2007 och har ett hundratal medlemmar. I föreningen vill man bland annat verka för hög kvalitet på psykologiskt och socialt stöd till personer som har eller haft cancer, och till deras närstående. SWEDPOS stöder NCP och anser att den bör innefatta: • Ett nationellt vårdprogram med riktlinjer för psykosocialt stöd och rehabilitering vid cancersjukdom. • Riktlinjer för utbildning. Personal inom cancervården ska kunna screena psykosociala behov och bedöma vilken vårdnivå patient eller närstående behöver remitteras till, till exempel kurator eller psykiater. • Ett nationellt kvalitetsregister som samlar uppgifter om vårdtillfredsställelse, oro, nedstämdhet och livskvalitet, samt vilken psykosocial vård som patienterna kan erbjudas över landet. Läs mer: www.swedpos.se PSYKOSOCIALA TEAM I SVERIGE Större team • Enheten för psykosocial onkologi och rehabilitering (EPOR) i Storstockholm • Psykosociala enheten (PSE) vid Universitetssjukhuset i Lund Mindre team • Kristianstad, Göteborg, Uppsala och Umeå – Omkring 30 procent av alla cancerpatienter är i behov av någon form av psykosocialt stöd, säger Pia Dellson, ordförande i Svensk förening för psykosocial onkologi. Cancervård är mer än strålkanoner och cellgift TEXT OLLE BERGMAN FOTO KARL GABOR Kan Nationell cancerplan, NCP, skapa bättre förutsättningar för den så kallade psykosociala onkologin, och de delar av vårdkedjan som är inriktade på patienternas psykiska hälsa och sociala situation? Patrik får en ångestattack i samband med en undersökning. Agneta drabbas av en depression efter att ha förlorat sitt ena bröst. Jafaris företag går i konkurs när behandlingen suger orken ur honom. Mot cancersjukdomarnas psykiska eller sociala bieffekter hjälper varken cellgifter eller kirurgkniv, men de orsakar ett enormt mänskligt lidande och skapar stora kostnader för samhället. Faktum är att omkring 30 procent av alla cancerpatienter vid något tillfälle är i behov av psykosocialt stöd. Efter att ständigt ha stått i skymundan har den här typen av ”mjuka” problem nu fått en plats i rampljuset inom den internationella cancervården. Världen över utvecklas standardiserade rutiner för att bättre bemöta och behandla psykosociala problem hos patienterna och deras närstående. I flera länder, till exempel Kanada, USA och Australien, har man upprättat kliniska riktlinjer som är specifikt inriktade mot psykosocial onkologi. Erfarenheten visar också att en nationell cancerplan kan ge dessa frågor den prioritet de förtjänar. I Sverige är psykosocial onkologi fortfarande ett relativt nytt ämnesområde. Visserligen har eldsjälar drivit idéerna här sedan 1970-talet, men inom landstingen har det gått ganska trögt att få genomslag. I dag finns det endast två större och fyra mindre enheter i landet (se faktaruta). Men Pia Dellson, ordförande i den nyligen bildade Svensk förening för psykosocial onkologi (SWEDPOS) tror att arbetet med en nationell cancerplan kan vara 40. Rädda Livet nr 2/2008
de första stegen mot ett genombrott för specialiteten. Och föreningen har utredaren Kerstin Wigzells öra. Hur ser då en psykosocial enhet ut i praktiken? – På en välutvecklad enhet för psykosocial onkologi jobbar många yrkesgrupper tillsammans, berättar Pia Dellson. Här finns läkare, psykolog, kurator, sjuksköterska, sjukgymnast – ibland även arbetsterapeuter, dietister och präster. Många av dem har någon form av psykoterapeutisk utbildning. Pia Dellson återkommer gång på gång till ordet ”korskompetens”. På en psykosocial enhet arbetar man i gränssnittet mellan psykologi och onkologi. Yrkesrollerna handlar inte om ”det ena eller det andra” utan snarare om ”både och”. – Man skulle kunna se det som ett psykiatriskt team där alla har god onkologisk kunskap. I samtalen med patienterna får vi ofta frågor om diagnos, behandling, prognos och så vidare. Vår erfarenhet är att den bästa hjälp man kan ge är att ge ordentliga svar på sakfrågor, säger Pia Dellson. ■ Problemnivå Lätt Normal Svår Måttlig Psykiatrisk resurs, psyko-onkologiskt team Psyko-onkologiskt team Medicinskt team, psyko-onkologiskt team Medicinskt team Den internationella föreningen för psykosocial onkologi har lanserat en så kallad distress ladder, med vilken man kan åskådliggöra hur mycket hjälp och stöd som behöver sättas in i ett specifikt fall. Om de psykosociala problemen är begränsade räcker det ofta med det stöd som det medicinska teamet kan ge i form av god omvårdnad och rehabilitering. Om patienten däremot lider av svår ångest eller djup depression måste psykiatriska vårdresurser sättas in. Hallå Kerstin Wigzell, regeringens utredare! Kan cancerstrategin bli tvistefråga i sjukvården? Kerstin Wigzell, erfaren ledare och utredare på Socialdepartementet, har fått det ansvarsfulla uppdraget att leda utredningen om en nationell cancerstrategi. Hon har en diger meritlista inom det sociala och medicinska området. Mest känd är hon som tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, men hon har också bland annat varit ordförande i regeringens nationella råd för att hjälpa dem som drabbades av tsunamikatastrofen. Grattis till utnämningen! Hur ligger ni till så här nio månader innan uppdraget ska redovisas? – Det går bra, tack. Vi har hittills ägnat mest tid åt att identifiera de viktigaste frågorna. Nu är det dags att ta itu med strategierna för framtiden. Hur går arbetet till, och vilka aktörer är inblandade? – Jag är särskild utredare och arbetar tillsammans med en av regeringen utsedd grupp av experter från olika områden samt ett sekretariat med två personer. Jag är mån om att även hämta in synpunkter från berörda organisationer med flera utanför själva utredningen. Vi tar dessutom in särskilda underlag från experter på vissa frågor, till exempel prognos för utvecklingen av incidens och prevalens. Vilken av de utländska förebilderna är din personliga favorit och varför? – Ingen går att använda rakt av, men det är lätt att bli inspirerad av olika inslag. Till exempel gillar jag det målmedvetna och tydliga patientperspektivet i den engelska planen. Socialstyrelsen har motsatt sig en cancerplan som ”detaljstyr sjukvården” och Läkarförbundet har framfört sina tvivel. Finns det risk för att cancerstrate- Nationell cancerplan gin blir ett tvistefrö inom den svenska sjukvården? – Nej, jag möter bara konstruktivt intresse. Hur ska man undvika att en eventuell framtida cancerplan bara blir ett tjusigt dokument som samlar damm i bokhyllan? – Det gäller att strategin blir trovärdig, stimulerande och allmänt oemotståndlig. Tror du att nationella vårdplaner skulle kunna fungera för andra sjukdomsområden eller är cancervården unik i det här avseendet? – Cancervården är inte unik. Kanske den här strategin med tiden, om allt går väl, kan bli en pilot för andra områden. ■ Olle Bergman Rädda Livet nr 2/2008 41. FOTO MAJA SUSLIN/SCANPIX
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: Rädda Livet nr 2/2008 40. 8. Tema
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 2/2008 Tony Henriks
Page 7 and 8: Multidisciplinärt samtal via video
Page 9 and 10: Levern är frilagd för att underl
Page 11 and 12: Fler operationer efter medicinering
Page 13 and 14: Operation av levern kan göras fler
Page 15 and 16: Rädda Livet nr 2/2008 TEMA: Cancer
Page 17 and 18: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 19 and 20: Inga högtflygande planer men små
Page 21 and 22: TEMA: Cancer i tjock- och ändtarm
Page 25 and 26: Hur man tar det... En hundraåring
Page 29 and 30: ”Vi har i dag bevis för att beha
Page 31 and 32: Rädda Livet nr 2/2008 min B6 och f
Page 33 and 34: Inger har blommat upp TEXT KAJSA OL
Page 35 and 36: Sedan sommaren 2007 pågår en utre
Page 37 and 38: Hallå Maria Prigorowsky, Cancerfon
Page 39: kräva resurser i form av tid och e
Page 43 and 44: Ett par bomullssjalar blir till huv
Page 45 and 46: Sjukdomen har givit mig tid TEXT MA
Page 47 and 48: Med handen på hjärtat... Det är

Rädda livet nr 2, 2008 (PDF, 4 MB) - Cancerfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?